https://images.hdsydsvenskan.se/980x588/yDfAIvtosp2_m5O55pmAHx7PX6I.jpg
Apotekstjänst lager i Uppsala. Arkivbild.
Bild: Pontus Lundahl/TT

Utredare: Apotekstjänst överskattade förmågan

Regionerna tog för lätt på saken, samtidigt som företaget Apotekstjänst överskattade sin egen förmåga. En oberoende utredning visar nu på flera brister då leveranserna av sjukvårdsmaterial skapade vårdkaos i fem regioner i höstas.

by

I höstas lamslogs sjukvården i de fem regionerna Sörmland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Dalarna. I samband med bytet till en ny leverantör av sjukvårdsmaterial, som handskar, förkläden, kanyler och operationsdukar, stod vården utan leveranser. Under flera veckor tvingades regionerna ställa in operationer och dra ned på planerad vård.

Nu har en oberoende utredare, Toivo Heinsoo, undersökt vad som egentligen hände, hur det kunde ske och vilka konsekvenser det fick.

Han har kommit fram till att företaget som anlitats, Apotekstjänst, överskattade sin egen förmåga. Samtidigt underskattade regionerna behoven av anpassning till den nya leverantören, och gick över till den nya ordningen samtidigt alla fem.

– Så här i efterhand hade det nog varit bra om de gått över stegvis, säger Toivo Heinsoo till TT.

Han tycker att regionerna ska ta lärdom av det som hänt – även om det är en till synes enkel tjänst att leverera material så är det oerhört viktigt att den fungerar.

Utredningen pekar på flera saker som både regionerna och andra myndigheter bör överväga efter det som hänt. Regionerna bör exempelvis fundera igenom om de ska hantera varuförsörjning i egen regi, och utvärdera fördelar och nackdelar med den gemensamma nämnden och Varuförsörjningen.

– Det bör vara större säkerhet i leveranserna, fler lagerställen och större beredskap i varje verksamhet. Kanske så måste man klara minst ett par veckors behov.

Regionerna bör också se över sin kris- och katastrofberedskap, enligt utredningen.

– Sjukvården är oerhört beroende av varor, det måste fungera. Vad händer om leveranser blir avbrutna i säg sex månader. De gamla beredskapsplanerna var inte så dumma.

Men krisen med materialbristen i höstas bör också få konsekvenser för hur Sveriges beredskap ser ut. På en nationell nivå bör bland annat Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets ansvar för samordning av materialförsörjning och krisberedskap diskuteras, tycker han.

– Det behövs nationellt stöd, det ska inte varje region behöva klara själva. Men det behövs också kännedom om var och av vilka varor produceras för att kunna ha god beredskap.

Örjan Frid, vd för Apotekstjänst, tycker att det är lätt att ”sitta på läktaren och säga vad som är fel”. Han vill inte hålla med om att företaget hade för lite erfarenhet eller överskattade sin förmåga.

– Orsaken till problemen var att vi fick helt fel information från regionerna. Logistik bygger på att det är rätt förpackningar, med rätt antal i och rätt produkter. Det var det inte, och då blev det kaos. Vi borde ha dubbelkollat, det är vår lilla del av skulden, säger han till TT.

Fast han håller med om det var tokigt att starta leveranserna i alla de fem regionerna samtidigt.

– Men det är inte vårt ansvar.

Nu återstår en del juridiskt efterspel mellan företaget och regionerna, bland annat om merkostnader.

– Vi har inte plockat upp den bollen än. Nu koncentrerar vi oss på leveranserna, och de fungera väldigt bra nu, säger Örjan Frid.

Fakta

Bakgrund: Bristen på sjukvårdsmaterial

I oktober 2019 bytte de fem regionerna Sörmland, Uppsala, Örebro, Västmanland och Dalarna leverantör av material till vården. Bytet hade föregåtts av en gemensam upphandling, som företaget Apotekstjänst vann. Tidigare hade en annan leverantör haft uppdraget under många år.

Redan från början noterade vården brister i de första planerade leveranserna från Apotekstjänst.

Logistiklösningarna fungerande inte, vilket stod klart tidigt.

Apotekstjänst kundtjänst belastades så att företaget inte kunde nås, vilket skapade stor oro.

Då inga varor kom gjordes upprepade beställningar. Då uppstod ytterligare leveranskaos.

Region- och verksamhetsledningar förberedde snabbt organisationen för olika former av förstärkningslägen.

Tillsammans med den gemensamma nämnden Varuförsörjningen försökte regionerna den pågående händelsen.

Regionerna ordnade egna inköp för att lindra effekterna för patienterna.

Det var enligt utredaren inte optimalt att genomföra förändringarna i lagerhantering och distribution samtidigt i alla fem regionerna.

Källa: Utredning om händelser kring varuförsörjning, Toivo Heinsoo, 2020