https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/29/da8188f3-6a41-4b65-af78-3c51486d83cb/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1010:568&crop=1010:h;center,top&output-quality=80&output-format=auto
En patient anländer till covid-19 avdelningen vid ett sjukhus i Moskva. Den ryska huvudstaden har hittills drabbats hårdast av coronaviruset i landet.Foto: Gavriil Grigorov/Tass

Ryssland: Läkare avskedas för att de vägrar följa omöjliga order

by

Den ryska läkaren Natalja Trofimova och hennes kolleger fick en vecka på sig att skaka fram ett helt nytt covidsjukhus. När hon protesterade fick hon sparken. 
Att Ryssland är så hårt drabbat av coronaviruset hänger ihop med byråkrati. Viktig information går inte vidare, besluten skjuts upp och läkarna får till sist order som är omöjliga att följa.

– Vi hade över två månader på oss att förbereda oss för coronan. Men våra sjukhusledningar gjorde ingenting. När katastrofen var ett faktum krävde de att vi skulle få fram respiratorer och skyddsutrustning på nolltid, säger allmänläkaren Natalja Trofimova.

Jag intervjuar henne per telefon. Trofimova är läkare i Priozersk eller Kexholm, en småstad vid Ladogas strand som ligger ett sextiotal kilometer norr om Sankt Petersburg.  För en knapp månad sedan blev hon uppsagd från sitt jobb på stadens regionala sjukhus. 

Nu sitter hon arbetslös hemma i sitt kök. Samtidigt har coronaepidemin lett till en enorm brist på sjukhuspersonal i Ryssland. Till exempel i Priozersk har pensionerade läkare kallats in efter att Trofimova fick sparken. 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/29/0fdb30f4-15da-4cca-8508-392fb91c302d/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=607:*&output-quality=80&output-format=auto
Den ryska läkaren Natalja Trofimova sitter nu arbetslös hemma med sin 8-åriga son Daniil. Hon blev avskedad från sitt jobb efter att ha startat en namnlista som krävde tydligare arbetsvillkor för sjukhuspersonal på coronakliniker.Foto: Privat

 

Ryssland ligger i dag på tredje plats i världen när det gäller antalet konstaterade coronasmittade (379051 på torsdagen). Antalet ökar fortfarande och mycket tyder på att epidemin ännu inte har nått sin kulmen. 

Natalja Trofimova säger att hon känner både sorg och ilska över att så många människor hade kunnat räddas om de ansvariga tjänstemännen handlat snabbare. Istället väntade man på uttryckliga order uppifrån, med resultatet att värdefull tid gick förlorad.

– Den 28 januari meddelade den högsta ryska hälsovårdsmyndigheten att alla sjukhus måste börja köpa in skyddsutrustning. Vår sjukhusledning gjorde ingenting. I slutet av mars fick vi en plötsligt en ny order: Vi skulle öppna en ny infektionsklinik för coronapatienter och allt skulle vara klart på en vecka, berättar Trofimova.

Den nya infektionskliniken skulle ha 150 bäddplatser, 48 respiratorer och ett lager kompletta uppsättningar skyddsutrustning. Allt detta förväntades Trofimova och hennes kolleger skaka fram på sju dagar.

– Då hade vi elva respiratorer och inte ens några kirurgmasker. Vi frågade sjukhusledningen hur de har tänkt att vi på en vecka ska kunna få in så mycket ny utrustning och de sade att de inte hade en aning.

Natalja Trofimova tog initiativ till ett upprop som 66 personer på sjukhuset skrev under. Sjukhusledningen försökte då få henne att säga upp sig frivilligt. Trofimova vägrade. Några dagar senare blev hon avskedad för att ha ”brutit mot tystnadsplikten” genom sin petition. 

– Det enda som stod i uppropet var att vi inte kan få fram så mycket ny utrustning på så kort tid. Dessutom krävde vi ett klargörande på hur vi skulle jobba på det nya infektionssjukhuset. Hur långa skift och till vilka löner. Vi krävde garantier för vår säkerhet – vi visste ju hur många läkare som hade dött i Italien. Men ledningen struntade i våra frågor och påstod att sjukhuset redan var ”till 70 procent” redo. Ögonen höll på att falla ur skallen på oss när de sade det, säger Trofimova.

DN har upprepade gånger försökt nå Trofimovas chef Igor Stefanovitj för att få en kommentar till det skedda. Men enligt Stefanovitjs sekreterare har han inte tid att svara på frågor.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/29/f8c65aca-95ab-4153-9504-69bffe471440/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
En patient på intensiven som behandlas för covid-19 på ett sjukhus i Kazan.Foto: Yegor Aleyev/Tass

Samtidigt har president Vladimir Putin meddelat att den värsta fasen i pandemin är över och att de ryska regionerna gradvis kan börja avsluta försiktighetsåtgärderna. I Moskva pågår öppnandet som bäst. Detta trots att antalet coronasmittade fortfarande ökar och majoriteten av dem befinner sig i Moskva. 

Trots det stora antalet smittade är det förvånansvärt få i Ryssland som rapporterats ha dött i covid-19 enligt officiell statistik. Det officiella dödstalet på torsdagen är 4142. Enligt Trofimova är det verkliga antalet döda 3–4 gånger högre. Statistiken manipuleras genom att felaktig dödsorsak uppges.

Trofimovas uppgifter bekräftas av Läkaralliansen, en intresseorganisation som i åratal har utövat påtryckning för bättre villkor för rysk sjukhuspersonal. 

– Att de officiella ryska dödssiffrorna är så låga är ett resultat av systematiskt fusk. Många som dör i covid-19 skrivs rutinmässigt in som avlidna i lunginflammation, säger Ivan Konovalov, som är pressekreterare för Läkaralliansen, till DN. 

Enligt en rekommedation från hälsovårdsministeriet ska sjukhusen anteckna covid-19 som dödsfall enbart ifall patienten inte lider av några andra sjukdomar. Om patienten har haft andra hälsoproblem, till exempel svagt hjärta som har förvärrats på grund av en coronainfektion, är den officiella dödsorsaken svagt hjärta. Det spelar ingen roll att patienten hade överlevt om det inte vore för covid-19.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/29/6b5b7d81-c3b6-4dad-becb-c7db4780c38d/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Misstänkta covid-19-patienter på ett sjukhus i St Petersburg.Foto: Peter Kovalev/Tass

– Det handlar om att undvika panik. Folk ska inte bli oroliga över att så många dör, säger Ivan Konovalov.

Natalja Trofimova är både ledsen och upprörd över att en epidemi, som hade gått att bromsa ännu för några månader sedan, nu slår hårt mot både människoliv och ekonomi.

– Vår byråkrati är så inkompetent att det hade varit bättre för Ryssland att göra som i Sverige. Här har vi hårda åtgärder, men de genomförs på ett så huvudlöst sätt att dödsfallen hade varit lika många utan dem. Då hade man åtminstone räddat ekonomin, säger hon.

För Kreml står just nu mycket på spel. Vladimir Putins opinionssiffror faller stadigt, i motsats till övriga europeiska länder där coronapandemin tvärtom har ökat stödet för regeringarna. Coronakrisen inföll precis då Putin var i färd med att införa ändringar i grundlagen. De skulle leda till att han själv kan sitta kvar vid makten i praktiken nästan på livstid. 

Den så kallade rådgivande folkomröstningen fick skjutas upp, precis som militärparaden under ”segerdagen”, som firas den 9 maj. Nyligen meddelade Putin att både folkomröstningen och militärparaden ska hållas den 24 juni, ett beslut som läkaren Natalja Trofimova kallar galenskap.

– Situationen i Ryssland är kritisk som den är. Det här beslutet kan leda till en andra smittvåg. Regeringen säger att vi har nått platån när det gäller antalet smittade, men det gäller bara Moskva, Sankt Petersburg och de stora städerna. Ute i periferierna har epidemin knappt hunnit börja. Det är vanvett att så mycket skattepengar läggs ned på de här patriotiska projekten, samtidigt som sjukvården går på knäna.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/29/f2aabde0-5e4c-4b59-a80a-25902589cef4/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
President Putin besökte ett nybyggt sjukhus för coronapatienter i slutet av mars.Foto: Alexei Druzhinin/AP

Putins opinionssiffror är nu rekordlåga. Enligt den senaste undersökningen av det Kremlvänliga opinionsinstitutet VTSIOM svarar 27 procent av den ryska befolkningen ”Vladimir Putin” på den öppna frågan vilken politiker man gillar. I januari var motsvarande siffra 30 procent.

– Putin leder överlägset i jämförelse med de andra politikerna. Siffran är inte speciellt dålig, men tendensen pekar hela tiden nedåt, samtidigt som ekonomin försämras. Och det är mycket problematiskt för Putin. Det går inte att tänka att man ser tiden an, för folk får de hela tiden sämre ekonomiskt, säger Dmitrij Oresjkin till DN. Han leder tankesmedjan Mercator i Moskva.

Att stödet för Putin sjunker samtidigt som det ökar för hans demokratiskt valda kolleger i Europa har enligt Oresjkin en uppenbar förklaring: Putin själv. Under coronakrisan har han varit påfallande osynlig. 

– Under annekteringen av Krim och kriget i Syrien satt Putin på all information. Det var lätt för honom att uppträda starkt och övertygande. Men nu står han inför coronaviruset, ett problem som inte går att korrumpera, inte att styra eller förutse. Och som inte går att skylla på provokatörer och spioner. Putin vet helt enkelt inte vad han ska göra.

 

Rysk sjukvårdspersonal protesterar

I Ryssland hade på torsdagen 379 051 personer rapporterats smittade med coronaviruset. Det är tredje flest i världen. USA ligger på första och Brasilien på andra plats. 

Rysslands president Vladimir Putin meddelade nyligen att epidemin har nått sin kulmen. Den ryska hälsovårdsmyndigheten Rospotrebnadzor har rekommenderat att invånarna i Moskva ska få röra sig fritt igen. Borgmästaren Sergej Sobjanin har hittills hållit fast vid karantänreglerna.

Protesterna bland rysk sjukvårdspersonal mot farliga arbetsförhållanden växer. 

Läkare och sjukvårdare klagar dels på brist på skyddsutrustning, dels på att de inte har fått sin lagstadgade ersättning för övertid. 

Nyligen ställde sig ett helt sjukvårdslag i Krasnodar framför ambulanserna och ropat ut sin protest inför videokameran.