Ny behandlingsmetod kan ha bidragit till färre döda i covid-19

Att ge höga doser med blodförtunnande till patienter som är svårt sjuka i covid-19 verkar ha bidragit till att färre dör. Sverige är bland de första länderna att ge behandlingen. 
– Det är bidragande faktor och en liten pusselbit i att kunna förbättra för dem som är svårt sjuka, säger Mika Skeppholm, överläkare och kardiolog på Danderyds sjukhus.   

Sverige var tidiga med att börja använda metoden att behandla svårt covidsjuka som intensivvårdades med höga doser av blodförtunnande, lågmolekylär heparin. 

– Man såg ganska tidigt i studier från Kina att det skulle kunna finnas en nytta av att behandla med blodförtunnande medicin. Man såg att de patienter som fått behandlingen blev lite bättre, säger Mika Skeppholm.  

Hos svårt sjuka covid-19 patienter är sepsis, blodförgiftning, en vanlig komplikation. Infektionen påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. 

För att bekämpa infektionen aktiverar kroppen immunförstärkningssignaler i blodet. Samtidigt har det visat sig att immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar, vilka påverkar blodcirkulationen och kan leda till proppbildning. Hos patienter med covid-19 kan det bildas småproppar, mikrotromboser, i lungorna, förklarar Mika Skeppholm. 

– Det största problemet med den här sjukdomen är lungfunktionen och då tror man att det som driver försämringen är mikrotromboser, säger hon. 

I region Stockholm har man därför de senaste två månaderna gett en hög dos av blodförtunnande till svårt sjuka covid-19 patienter för att motverka de små blodpropparna som har förstört lungorna och gett oväntade infarkter och stroker.

– Det är inte så man vanligtvis gör. Då ger man patienter blodförtunnande för att motverka de stora propparna i benen, i det här fallet ges det även för att minska utvecklingen av småproppar i lungorna.  

Rekommendationen med det blodförtunnande lågmolekylära heparinet till covidsjuka som intensivvårdas verkar även ha bidragit till de sjunkande dödstalen i Sverige.

Mika Skeppholm understryker dock att det inte går att dra några säkra slutsatser om kopplingen mellan behandlingen med den nya metoden och dödstalen i nuläget. 

– Vi ser en trend mot att det inte är lika hög dödlighet för covidsjuka på iva, men man kan inte säkert säga att det beror på den här behandlingen. Det är så många olika variabler över hur man har behandlat patienter under den här tiden som spelar in.  

För att kunna utvärdera effekten av metoden krävs mer uppföljning, säger hon. I nuläget finns sammanställningar av data, men inga randomiserade studier. Det finns också vissa risker med behandlingen.

– Vi tror, precis som man gör internationellt, att man ska ge en högre profylaxdos av lågmolekylärt heparin till de svårt covidsjuka på iva, en dubbel dos. Men på vissa håll går de mot att vilja ge ännu högre doser och då ser vi att det blir mer blödningsproblem. Där måste man vara försiktig för det finns inga säkra evidens för att ge behandlingsdoser. Det är en balansgång som bygger på teorier och rapporter, säger Mika Skeppholm.

Samtidigt ger högdosbehandlingen hopp om att det kan ge lindring för patientgruppen som är hårdast drabbade av den nya virussjukdomen. 

– Jag tror absolut att behandlingen kan ha bidragit till att det har blivit bättre för dem som är svårt sjuka, säger Mika Skeppholm.