Stadshallen — ”ett levande väsen med skelett, blodomlopp och lungor”

Listiga och ovanliga lösningar, där utseende och funktion får jobba ihop, sätter prägel på Lunds stadshall.
Men detta bidrar också till att ombyggnaden av Stadshallen försenas.
– Det går långsamt för oss, vi måste tänka oss för och undersöka allt noggrant. Och det dyker upp nya små prång och andra saker hela tiden, säger Gunilla Hansson på Lundafastigheter.

Gunilla Hansson är kommunens projektledare för denna renovering och ombyggnad. Och hon liknar Stadshallen vid ett levande väsen med skelett, blodomlopp och lungor.

Det gäller nu att bevara så mycket som möjligt av originalbygget, men samtidigt modernisera utifrån nutidens krav.

– Det ska hända saker med huset, samtidigt som vi måste vara varsamma. Man vill mer återställa än utveckla. Men hur gör man till exempel för att förbättra akustiken?

Ni kommer att få kritik hur ni än gör?

– Ja, ja, ja, svarar Gunilla Hansson med ett leende.

Framför allt måste praktiska saker som ventilation, utrymningsvägar och brandskydd åtgärdas. Arkitekt Klas Anshelm använde många finurligt uttänkta lösningar, bland annat när han drog ventilationsrören.

– Titta på pilastrarna där uppe, säger Gunilla Hansson och pekar på pelarna intill den runda ”trumman” uppe på taket.

– Man tror först att de bara är dekoration. Men de sörjer också för ventilationen.

Även under stolsraderna i konsertsalen löper ventilationsrör. Hela golvet är en ventilationstryckkammare, förklarar Gunilla Hansson, och berättar att Klas Anshelm omgav sig med en hel grupp av olika experter när huset planerades.

Exempelvis hade man koll på att det behövdes en speciell hiss för flyglar, så att instrumenten lätt kunde skeppas upp till sitt lika specialsydda krypin på översta våningen, där också Lunds stadsorkester hade ett övningsrum.

De svängda trapporna har fått kritik för att de inte vänder sig utåt mot besökarna.

– Men jag tror det är genomtänkt. Om man börjar med att gå till höger och hänga av sig och sedan fortsätter varvet runt kommer man naturligt till trapporna, säger Gunilla Hansson.

Även projektgruppen som leder ombyggnaden, där Gunilla Hansson är spindeln i nätet, innehåller konsulter och experter av olika slag. Man har också tillgång till originalritningarna.

– Och arkitekt Per Qvarnström är vår guru.

Per Qvarnström har bland annat gått igenom Klas Anshelms efterlämnade ritningar, skrivit en bok om hans samlade arbeten och känner Stadshallen mycket väl.

Nu ska detta hus, invigt 1968, bli en öppen mötesplats, som det ska vara lätt att ta sig in och uppleva exempelvis kultur i. Mottot för ombyggnaden är ”Från finrum till vardagsrum”, den titel som White arkitekter gav sitt vinnande ombyggnadsförslag.

Rent konkret ska bland annat följande hända:

På entréplanet behålls de handgjorda trapporna och den svängda garderoben. Däremot plockas den senare byggda receptionen tas bort och där tas en öppning upp gentemot restaurangen vid Botulfsgatan. En andra entré skapas ut mot Vårfrugatan/Botulfsplatsen.

Plan två har inte längre kvar det gamla parkettgolvet, som var för slitet. Ett nytt ska läggas. Ett sprinklersystem ska installeras i taket, liksom i de andra lokalerna, men sedan kommer innertaket att återställas. De råa väggarna av kalk och grus sparas, men skyddande träpanelerna nedtill (nyare än huset) tas bort.

Konsertsalen får nya stolar, även de med ventilationskanaler undertill. Här behöver akustiken dämpas, men vad som ska hända med tre ställbara, men svårmanövrerade träpanelerna högst upp har inte beslutats.

I sessionssalen där kommunfullmäktige huserar finns en idé om att bygga gradänger, trappstegsformade avsatser, så högt att balkongen kan tas bort. Tanken är att då få plats med toaletter och förråd längst bak. Anshelms högt placerade, ställbara fönsterluckor sparas.

– Vi behöver bygga in mycket ny teknik för ljud och ljus. Den tar stor plats, men jag vill inte att sladdar och liknande ska synas. Det måste byggas in, samtidigt som det nu är svårt att säga exakt vad behovet i byggnaden blir. Gärna trådlöst för min del, säger Gunilla Hansson.

Stadshallens entrétak kommer inte längre att användas som scen. En anledning är att de som framträder där får ett så långt avstånd till publiken.

Det är inte klart hur våningen ovanför, där Kulturskolan höll till, ska utnyttjas. Hursomhelst får den inte användas för publika ändamål, utrymningsvägarna är inte tillräckliga. Sannolikt blir detta utrymmen för personal och teknik.

I källaren blir det nedre planet fortsatt p-hus. Det övre ska nu rymma installationsaggregat och andra delar av utrymmet kommer restaurangen att disponera.

Byggnaden som ligger på andra sidan lilla Vårfrugatan är också en del av Stadshallen. Den har använts som kontor och ska i fortsättningen ha en serviceroll och rymma loger, mötesrum och backstageutrymmen. Över till Stadshallen byggs två gångbroar för att knyta samman byggnaderna tydligare, men även för att förbättra utrymningskapaciteten.

Rent allmänt måste också utrymmena för husets teknik, till exempel fläktrum, bli större så att det går att serva apparaterna på ett mera effektivt och arbetsmiljömässigt bättre sätt.

– Jag är glad över att ha fått det här projektet. Det är speciellt, gamla hus kan vara besvärliga, men också en utmaning, säger Gunilla Hansson.

Nyinvigningen planeras för närvarande till senvåren 2022. Men så sent som denna vecka kom ett utspel av moderaterna som oroas av en ökande kostnad, vill dra ned på ambitionerna och eventuellt skrota projektet.

– Med den kännedom vi nu har om huset ser vi inte några möjliga besparingar utifrån budgeten, konstaterar Gunilla Hansson.