Johan Esk: Klyftan mellan elit och bredd har aldrig varit större
by Johan Esk
Klyftan mellan elit och bredd och mellan fotboll och övrig sport har aldrig synts tydligare i svensk idrott.
Fotbollen kan ha sina matcher. All annan verksamhet har kvar sina problem.
”Du ska veta att jag lever. Ja, jag lever. Men jag lever mindre än jag gjorde förut.”
När svensk senioridrott 14 juni kommer att kunna dra igång mer igen efter coronastoppet kommer det att vara som i Gyllene Tider-låten. I dessa tuffa tider kommer idrotten att leva. Men mindre än förut.
Det här året ska idrotten bara överleva.
Nästa år kan läktarna – kanske – vara levande som vanligt igen.
Jag tror inte att läktarlivet kommer att vara normalt förrän tidigast 2021 men jag har väldigt gärna fel.
Idrott utan publik är mindre idrott. Att dra i gång elitfotbollen utan publik är ett sorgligt faktum att tv-pengarna är helt livsviktiga för verksamheten. Det är viktigare än att vänta in publiken.
Publiken är redo att avstå pengar för biljetter de redan betalat men aldrig kommer att kunna utnyttja. Bolagen kommer inte betala för matcher de inte kan visa.
Att fotbollens elitklubbar får spela utan publik kommer på andra håll ändå att ses som lyxproblem.
Där kommer förbudet mot att resa längre än två timmar och förbudet mot att samlas mer än 50 personer inte låsa upp några spärrar.
Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson sade på fredagens presskonferens att beskedet om att lätta på reserestriktionerna kommer ”snart”. Om svenskarna får resa längre löser det mycket i fotbollens mellanskikt, där det inte rör sig om ren elitverksamhet men ändå är långa resor.
Det tar ändå inte bort frågan för alla sporter som varje helg i hela landet har tävlingar som drar betydligt mer än 50 personer och de allra flesta inte tillhör senioreliten.
Det är den regeln som gjort att nästan alla ungdomstävlingar i sporter som friidrott, cykel, simning, ridsport, orientering och motorsport legat nere trots att det inte funnits förbud. Något som varken togs upp på presskonferensen med idrottsministern eller i pressmeddelandet från Riksidrottsförbundet.
Dessa sporter kan inte räkna med någon lösning från högre ort.
Dessa sporter måste nu själva hitta svaren.
För dessa sporter skulle en ökning från 50 till 500 personer som får samlas betyda en avgörande skillnad men de nämnda sporterna och andra liknande förbund måste räkna med att en sån höjning dröjer.
Därför måste de nu snabbt ta fram riktlinjer för hur tävlingar kan arrangeras på helt nya sätt. Med mindre grupper som tävlar och startar samtidigt. Med längre tävlingsdagar som medför större jobb för arrangörer och alla frivilliga eldsjälar som i många år hållit upp svensk idrott.
Såna riktlinjer hade många sporter redan kunnat använda för att dra i gång verksamheten på ungdomsnivå.
Nu går det inte att vänta längre om man vill behålla de ungdomar som trots allt inte bara vill träna.
Läs mer: Klartecken för all tävlingsidrott att starta – men utan publik