Experten: Oro för kinesiska uppköp bara psykologisk skrämseleffekt
by Torbjörn PeterssonNär ett företag från Kina, som i förlängningen ägs av den kinesiska staten, nyligen blev delägare i Norwegian höjdes varningsrop – se här, ett första kinesiskt förvärv i en trolig våg av strategiska köp av sargade utländska bolag i coronasmittans spår.
– Inget kunde vara mer fel. Det visar på den psykologiska skrämseleffekt som finns runt allt som har med Kina att göra, säger Frédéric Cho, fristående Kinarådgivare.
Våren 2020 kan mycket sägas om diktaturen Kina. Landet har en enväldig ledare som ökat Kommunistpartiets kontroll på hemmaplan och stärkt Kinas inflytande i världen.
Kina är ett övervakningssamhälle där brott begås mot mänskliga rättigheter. Minst en miljon ur den uiguriska minoriteten har tvingats i omskolningsläger. Hongkong hotas med indragna friheter och när coronautbrottet blev känt tystades de som försökte slå larm om sjukdomen.
När kinesiska BOC Aviation nyligen tog över drygt 12 procent av flygbolaget Norwegian buntades händelsen, enligt Frédéric Cho, ihop med den rådande negativa synen på Kina i omvärlden.
Något långsiktigt strategiskt beslut låg knappast bakom beslutet.
– BOC Aviation försäkrade sig om att rädda vad som räddas kan, för att över huvudtaget få ut någonting i omstruktureringen av Norwegian, säger Frédéric Cho, fristående Kinarådgivare och vice ordförande i Sweden-China Trade Council.
Omvärldens farhågor att Kina i spåren på pandemin skulle ge sig ut på en shoppingrunda för att köpa upp sargade internationellt bolag tillbakavisar han med motiveringen att kinesiska företagsledare varken har pengarna eller viljan att investera utomlands som förr.
– De kan inte ens resa utomlands för att studera intressanta objekt eftersom karantänsbestämmelser under pandemin stoppar dem, säger han.
Kina står inför stora ekonomiska utmaningar. Tillväxten beräknades i år bli runt 6 procent, men efter coronautbrottet slopade Kommunistpartiet tillväxtmålet för första gången i mannaminne. Något minus i statistiken kommer – även om det skulle uppstå – knappast att redovisas öppet, men att Kina har fullt upp med att reda upp ekonomin på hemmaplan står utom allt tvivel.
I ett tal nyligen nämnde premiärministern Li Keqiang ordet sysselsättning 38 gånger.
– Han pratade om att dra åt svångremmen och om att Kina måste spara allt vad som sparas kan. I den andan har jag väldigt svårt att se att man tycker det är okej att göra affärer utanför landet, när det verkligen gäller att rädda företagen och jobben i Kina, säger Frédéric Cho.
–Jag var väldigt positiv när Geely köpte Volvo 2010. Vad hade Volvo Cars varit i dag utan Geely? Och det kan komma liknande situationer i andra sektorer. Men de bolag som kanske intresserar Kina mest i Sverige, som LKAB och Vattenfall, är statligt ägda och kommer aldrig att säljas av staten, säger Frédéric Cho.
I november 2016 nådde kinesiska företag toppen av sina uppköp utomlands. Det året investerade bolag från Kina 220 miljarder dollar i världen. Sedan dess har uppköpen fallit kraftigt. Våren 2020 är kinesiska bolag troligen mindre benägna att köpa utländska företag än på många år.
Kinesiska företagare har till och med fått order av högre myndigheter att inte göra bort sig utomlands.
Sluta skäm ut Kina! lyder den stränga uppmaning som började höras för drygt tre år sedan.
Då hade kinesiska lycksökare många gånger lovat guld och gröna skogar och slösat bort pengar både i Sverige och i resten av världen.
– Det hade blivit mycket av vad kinesiska myndigheter ansåg vara irrationella investeringar i fotbollslag i Europa och i till exempel Waldorf Astoria i New York, som egentligen bara var kapitalförstöring, säger Frédéric Cho.
Bildspel
I Sverige pekar han på hamnen i Lysekil som en plan som saknade substans. Projekt i Kalmar och Älvkarleby, en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör och en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm Oslo har varit andra misslyckade kinesiska idéer.
– Alltid med någon Mr Li eller Mr Huang, glada amatörer, som snackat med kommunledningar i Sverige. Man kan dra vilka valser som helst där det saknas kunskap, säger han.
Oseriösa aktörer har svärtat bilden av företag från Kina. Vilket i sin tur försvårat affärer utomlands för framstående, välskötta kinesiska bolag – som också finns.
Men minst lika mycket har den internationella bilden påverkats av den hårdnande politiska utvecklingen i Kina och landets aggressivare profil i omvärlden. Fokus har satts på en kinesisk lag som tvingar företag och enskilda kinesiska medborgare, om staten uppmanar till det, att avslöja vad de känner till om utländska förhållanden.
Den lagstiftningen har bidragit till hårdare restriktioner i Europa och USA mot kinesiska telekombolag som Huawei.
– Lagen är hämmande för kinesiska företag och skapar en onödig osäkerhet när omvärlden har med dem att göra, säger Frédéric Cho.
När stora länder i EU, som Tyskland och Frankrike, för några år sedan ökade restriktionerna mot uppköp av företag, flyttade det kinesiska intresset till Norden.
År 2018 var Sverige nummer två på listan över EU-nationer där Kina gjorde störst investeringar. Förra året stack både Sverige och Finland ut, men i samtliga fall, handlar det, enligt Frédéric Cho om stora engångsaffärer.
– I år kommer väldigt få affärer att ske med kinesiska företag i Sverige och Norden. Jag utesluter inte att fortsatta investeringar kan göras, men det finns inte så mycket att köpa från ett kinesiskt perspektiv. Ibland tror jag vi överskattar vår egen attraktionskraft, konstaterar han.
Frédéric Cho har uppdrag både i Kina och Sverige och har de senaste åren framför allt bistått svenska företag som köpts upp av kinesiska bolag. Då har han blivit anlitad i 13:e timmen när affären redan varit gjord och det svenska företaget insett att det måste förstå hur den nya ägaren tänker och kommer att agera.
I höst träder EU:s restriktioner i kraft, som leder till nationellt hårdare regler om uppköp av strategiska företag, över i stort sett hela unionen. Det stänger många dörrar till intressanta bolag för kinesiska bolag att köpa upp.
–Jag var väldigt positiv när Geely köpte Volvo 2010. Vad hade Volvo Cars varit i dag utan Geely? Och det kan komma liknande situationer i andra sektorer. Men de bolag som kanske intresserar Kina mest i Sverige, som LKAB och Vattenfall, är statligt ägda och kommer aldrig att säljas av staten, säger Frédéric Cho.