Så räddades bebisen i Uppsala – Sveriges yngsta covid-patient

En söndag i april förs en akut covidsjuk, nyfödd bebis till akuten i Uppsala. 
Barnet är yngre och sjukare än läkarna räknat med och fallet blir början på ett detektivarbete som leder till andra sidan Atlanten. 

Bebisen har luftvägssymtom och testas rutinmässigt för covid-19 på barnakuten. Provet är positivt.

– Vi visste att barn, och då främst äldre barn, kunde bli sjuka men jag kan ärligt säga att vi inte hade räknat med att det så snabbt skulle komma ett så litet barn, så allvarligt sjukt i covid-19, säger Rainer Dörenberg, överläkare i anestesi och sektionschef på barnintensivvårdsavdelningen på Akademiska universitetssjukhuset.

Bara några veckor tidigare har det lilla barnet skrivits ut från sjukhusets neonatalavdelning där det vårdats sedan för tidig födsel i januari i år.

När kollegerna från akuten ringer den där söndagen beger sig Erik Normann omedelbart dit. Han är överläkare och sektionschef för neonatalvård och har bakjour den dagen. Rainer Dörenberg ansluter. Den närmaste tiden kommer de två arbeta tätt, bolla varje beslut. 

● ● ●

När vi träffar de båda överläkarna i Uppsala har intervjun planerats på minuten, deras scheman är pressade. Jobba, äta, sova är livet under coronan. Att de jobbat tätt i många år lyser igenom i deras sätt att skratta åt samma saker, fortsätta på varandras resonemang. Rainer Dörenberg, mer rätt fram och rak, Erik Normann lugn och resonerande.  

Bara en vecka innan bebisen kom in akut hade sjukhuset organiserat om barnintensiven, biva, så att eventuella covid-sjuka barn i stället skulle vårdas på vuxenintensiven. Resonemanget var att de flesta platserna på biva kommer att användas till barn som lider av annat än covid-19, och att det därför är av yttersta vikt att hålla avdelningen ren från viruset. 

Men planen omkullkastas. En så liten bebis kan inte vårdas bland vuxna.

– Barn, särskilt så små barn, är absolut inte en liten vuxen. Deras kroppliga mekanismer skiljer sig mycket, säger Rainer Dörenberg.

På en timme färdigställs ett separat intensivvårdsrum. Man hoppas på det bästa men förbereder för det värsta. Snart grusas förhoppningen om att inte behöva ta rummet i bruk och Akademiska blir ett av de första sjukhusen i världen att intensivvårda ett nära på nyfött barn för covid-19.

– Vi behandlade barnet som man skulle behandla alla barn med svåra sjukdomstillstånd, säger Rainer Dörenberg. 

– Det handlar ju om att stötta de organ som sviktar av sjukdomen. De är ju ändå för oss bekanta reaktioner i människans kropp, tillägger Erik Normann.

● ● ●

Hur kommer covid-19 att agera i ett litet barns kropp? Läkarna har inget svar på den frågan när bebisen kommer in. 

Från vuxenvården finns indikationer om att denna sjukdom inte är som andra, patienterna kan ha svårt att syresätta även i respirator och tillståndet kan försämras hastigt. Men de forskningsrapporter om barn som kommit fram är magra, baserade på ett fåtal fall. Varken Rainer Dörenberg eller Erik Normann har någon kännedom om andra nyfödda som intensivvårdas. I stället påbörjar sjukhuset ett eget detektivarbete. 

Medan en läkare ringer Spanien och en annan Italien, kontaktar en tredje Australien. Därifrån får man tipset att kontakta läkare i Houston i Texas. De har nyligen framgångsrikt intensivvårdat en tre veckor gammal pojke för covid-19. Fallet ger hopp och Rainer Dörenberg lyckas upprätta en kontakt med de behandlande läkarna. 

Av kollegerna i USA får Rainer Dörenberg veta att bebisen fått såväl malariamedicinen Hydroxiklorokin som ebolamedicinen Remdesivir. Han rådfrågar infektionsläkarna på Akademiska och får veta att det saknas evidens för att de fungerar. 

– Samtidigt ger de väldigt svåra biverkningar. Därför beslutade vi att inte sätta in någon av dessa mediciner utan fokusera på vanlig intensivvård. Sedan är det klart – skulle vi ha sett att det här går spikrakt åt skogen skulle man säkert övervägt att prova de icke bevisade metoderna, men det behövdes inte.

Bebisens värden övervakas noga. Parallellt pågår en diskussion om huruvida man bör sätta in blodförtunnande under tiden bebisen hålls nedsövd i respirator, då man på vuxensidan sett att patienterna har en benägenhet att utveckla blodproppar.

– Vi vägde nyttan mot riskerna, men vi var rädda för att det kunde leda till andra komplikationer och kom fram till att vi inte ska göra någonting som kan skada barnet. Att boten kunde vara värre än soten, säger Rainer Dörenberg.

● ● ●

Fallet i Houston har senare beskrivits i New England journal of medicine. Pojken, som föddes i vecka 36, fördes till akuten med täppt näsa, snabb andning och svårigheter att äta när han var tre veckor gammal. Han hade låg kroppstemperatur och en syremättnad på 87 procent. På röntgenbilder, som finns med i fallbeskrivningen, kan man se hur viruset sprider sig i lungorna och resulterar i en lungkollaps. Men trots den allvarliga komplikationen vänder tillståndet och efter totalt nio dagar på sjukhus kan bebisen skickas hem. 

På grund av patientsekretessen kan Rainer Dörenberg inte gå in för djupt på vilka symtom bebisen i Uppsala hade. Men han säger att fallet i mångt och mycket påminner om fallet i Houston, med en stor skillnad – Uppsalabebisen fick inte kollapsad lunga. 

● ● ●

Vilka är barnen som har och kommer att drabbas hårdast? Det går inte att besvara i nuläget. 

– Det har varit den stora frågan inom barnmedicin, har vi riskgrupper som vi måste skydda?  Den frågan är ständigt aktuell men vi har inte lyckats identifiera några. Man ser inte riktigt att barnen som är multisjuka drabbas hårdare, det var man ju rädd för. Det är möjligt att det kommer att kunna identifieras riskgrupper även hos barn, men den informationen har vi inte än, säger Erik Normann. 

Han var med och tog fram riktlinjerna att covid-smittade mödrar skulle separeras från sina bebisar vid förlossningen, något som senare ändrades eftersom fördelarna av att vara nära föräldern bedömdes vara större än nackdelarna. 

Men hur ska man göra med de mer sjukliga barnen, eller de som är för tidigt födda?

– Risken för friska, fullgångna barn är liten. Men om man tar extremen, det nyfödda barnet vecka 22 som ligger i intensivvård hos oss, nej jag skulle inte rekommendera den smittsamma föräldern att vara tillsammans med barnet. Men var någonstans mellan de här två ytterligheterna finns brytpunkten, det grubblar jag på, säger Erik Normann. 

Man kan förutsätta att barn som annars är i riskgruppen för luftvägsvirus, till exempel just för tidigt födda, kan vara riskgrupper även för covid-19, enligt Erik Normann.

– Jag brukar säga till oroliga föräldrar att som det verkar vara just nu är detta ett luftvägsvirus bland många andra. Och när det kommer till det nyfödda barnet är RS-virus mycket värre, säger Erik Normann.

Jag brukar säga till oroliga föräldrar att som det verkar vara just nu är detta ett luftvägsvirus bland många andra

Han får medhåll av Rainer Dörenberg, just luftvägsviruset RS, brukar leda till att barnintensiven fylls upp med svårt sjuka små barn en vanlig säsong, till skillnad från covid.

Samtidigt är covid-19 ett ”lurigt virus”, menar han. Barnen som söker vård för endast magproblem har visat sig smittade. Det pågår också diskussioner huruvida viruset kan ligga bakom ett tillstånd liknande Kawasakis-sjukdom, en allvarlig ovanlig inflammatorisk sjukdom som bland annat drabbar blodkärlen.

Några sådana fall har man inte sett i Uppsala. 

– Jag skulle inte bli förvånad om covid-19 i framtiden betraktas som något annat än ett luftvägsvirus eftersom den verkar kunna angripa kroppen på flera olika sätt, säger Rainer Dörenberg.

Som förälder ska man framför allt vara uppmärksam på förändrat beteende.

– Det jobbigaste ett nyfött barn har att göra är att äta, näst jobbigast är att andas. Orkar man inte äta kan nästa steg vara att man inte orkar andas, säger Erik Normann.

Hittills har 552 barn testat positivt för det nya coronaviruset i Sverige, 17 av dem har behövt intensivvård, enligt Folkhälsomyndigheten. Ett barn under 9 år med en covid-diagnos har avlidit, men Folkhälsomyndigheten vill av patientsekretess inte svara på om viruset var dödsorsaken. 

– Vi har en samhällsmitta, och det är troligt att barnen snorar på varandra precis som det brukar vara på förskolan och skolan. Där borde det spridas lika lätt som överallt annars men vi har inte speciellt många sjuka barn, säger Erik Normann. 

Underlaget är för litet, både internationellt och nationellt, för att man ska kunna säga något med hundraprocentig säkerhet gällande barn och covid-19, enligt läkarna. Men skulle de återigen ställas inför att vårda ett litet barn skulle de följa intensivvårdsprotokoll, åtminstone så länge behandlingen ser ut att fungera.

Bebisen i Uppsala överlevde och är i dag hemma.

– Vi är förstås alltid glada när barn klarar sig. Men det är det som är så förtjusande med att vårda barn, att de allra flesta av de barn som är väldigt sjuka klarar sig i dag. Och får bra livskvalité efter, säger Rainer Dörenberg.

Läs mer: Barnläkare: Ingen ökning av Kawasakifall i Sverige 

Läs mer: Så kan barns immunsystem skydda dem från att bli allvarligt sjuka i covid-19