Martin Gelin: Trump vill pressa techplattformarna högerut

Donald Trumps krig mot techplattformarna handlar inte om att han vill krossa dem. De har varit alldeles för värdefulla för Trumps eget politiska inflytande. 
Snarare är det här ett led i ett långsiktigt försök att göra techplattformarna mer tillmötesgående för konservativa röster.

Tidigare i veckan faktagranskade Twitter för första gången två av Donald Trumps inlägg, som försågs med korrigeringar. Inläggen innehöll grova felaktigheter om valfusk och röstsystemet i USA, vilket bröt mot Twitters användarregler. Trump svarade med att skriva en exekutiv presidentorder, eller dekret, som skulle kunna ställa till med stora problem för Facebook och Twitter.

Specifikt försöker Trump upphäva sektion 230 i Communications Decency Act från 1996, som skyddar techjättarna från ansvar när användare sprider lögner och skadlig information på plattformarna. 

Inget tyder dock på att Trump faktiskt vill krossa dessa företag. Som Tim Wu, juridikprofessor på Columbia University, har förklarat så skulle det vara en katastrof för Trump och sektion 230 faktiskt upphävdes. Twitter och Facebook skulle då tvingas plocka bort alla de inlägg där Trump begår personangrepp, främlingsfientliga attacker eller potentiellt ärekränkande uttalanden om privatpersoner.

”Sektion 230 är i själva verket Trumps bästa vän”, skriver Wu på Twitter.

Om Trump faktiskt lyckades krossa Twitter eller Facebook skulle han omedelbart förlora tillgången till två megafoner som varit ovärderliga under hans politiska resa till Vita huset. I dag hjälper dessa plattformar Trump att dagligen sprida budskap till miljontals människor. 

Det är mer sannolikt att Trump har två andra målsättningar med det här kriget. 

Dels handlar det om att elda på vreden bland kärnväljare med påståendena om att Silicon Valley styrs av liberaler som försöker tysta ner konservativa röster. I själva verket finns ingen forskning som visar att republikaner eller konservativa skulle behandlas sämre av dessa plattformar än andra ideologiska röster. Tvärtom har flera granskningar visat att konservativt och högerpopulistiskt innehåll gynnas av plattformarnas utformning, där det innehåll som väcker mest engagemang får snabbast spridning.

Men det verkliga målet är långsiktigt: det handlar om att Trump vet att techplattformarna, sedan många år tillbaka, har en viktigare roll som makthavare över nyheter och information än de traditionella mediehusen. Därmed vill han skrämma företagen så att de tillgodoser konservativa krav.

Ända sedan Richard Nixons tid som president har USA:s konservativa fört ett öppet krig mot etablerade nyhetsmedier. I dag har de i princip vunnit det kriget. En försvinnande liten del av republikaner får numera sina huvudsakliga nyheter från USA:s stora, seriösa nyhetsmedier, som Washington Post, Wall Street Journal, NPR eller CNN, utan i stället vänder de sig till konservativa nyhetsmedier som är lojala gentemot Trump, som Fox News, högerpopulistiska radiopratare som Rush Limbaugh, eller alternativmedier och hatsajter, som Breitbart.

Att Trump och republikanerna nu driver ett krig mot Facebook, Google och Twitter är ett försök att skjuta fram positionerna. 

De vill få techplattformarna, vår tids viktigaste ”gatekeepers” för nyheter och information, att rätta sig efter deras politiska agenda.

De har redan haft stora framgångar i konflikten. Varje gång en högerpopulistisk röst stängts av från Twitter, Facebook eller Youtube, efter att de brutit mot användarregler med extrema, rasistiska eller kränkande uttalanden, har republikaner larmat om att yttrandefriheten är hotad, vilket gör att kostnaderna höjs för techplattformarna nästa gång de försöker stänga av en användare.

Framför allt har Facebook och Twitter allt mer försökt tillfredsställa konservativa kritiker genom att helt enkelt erbjuda dem jobb. Facebooks system för faktagranskning av nyhetsmaterial låter exempelvis den högerextrema hatsajten Breitbart och högerpopulistiska Daily Caller ha formella roller i granskningen av innehållet i Facebooks nyhetsflöde. 

Ju hårdare Trump och republikanerna driver den här sortens krig mot Twitter och Facebook, desto mer hoppas de att företagen kommer att tillgodose den sortens krav i framtiden. Än så länge har det fungerat ganska väl för Trump.

Det är talande att Facebooks grundare Mark Zuckerberg omedelbart ryckte ut och kritiserade Twitter i veckan, då han dök upp i en intervju på konservativa tv-kanalen Fox News.

– Jag är starkt övertygad om att Facebook inte bör agera som en sanningens skiljedomare för allt som folk säger online. Privata företag och särskilt dessa plattformar ska inte ha en sådan position, sade Zuckerberg.

För det uttalandet hoppas Zuckerberg kanske få en guldstjärna i Trumps bok, men det han säger stämmer inte alls med hur Facebook faktiskt arbetar. Facebook genomför redan i dag mycket mer faktagranskning än Twitter, inte minst för att de har mycket större resurser. Bara i år har Facebook exempelvis plockat bort tusentals annonser från Trumps valkampanj för att de innehöll felaktig information om folkräkningen i USA, vilket bröt mot Facebooks regler. De har även plockat bort otaliga inlägg och annonser som innehåller felaktig information om coronapandemin, för att inläggen ansågs leda till hälsorisker. Nyligen har Facebook dessutom lanserat sitt Oversight board, ett nytt etiskt råd med 40 experter inom media, politik och juridik som ska arbeta med att just bedöma om skadliga inlägg bör plockas bort. 

Ingen av aktörerna i konflikten spelar just nu med öppna kort.

Läs mer: Trump gör det möjligt att åtala sociala medieföretag

Läs mer: Karin Eriksson: Nu är Trump i krig med Twitter