DN Debatt. ”Företag kan behöva fortsatt stöd för att överleva krisen”

DN DEBATT 28/5.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt näringsliv: Regeringens stöd till företagen är framtunga och börjar fasas ut redan i maj.
Här måste finnas en beredskap att fortsätta skydda våra företag mot pandemin. 
När sedan den akuta krisen är över behövs en återstart. I vårt projekt Återstarta Sverige kommer vi att presentera reformförslag för att stärka klimatet för företagande, innovation och jobb.

Svensk ekonomi går igenom en kris av en omfattning och ett djup som ingen av oss tidigare har upplevt. Krisen liknar inget annat – den slår mot alla länder, nästan alla branscher och både på efterfråge- och utbudssidan i ekonomin. Kunderna försvinner, samtidigt som förutsättningarna för investeringar, arbete och företagande försämras snabbt.

Konjunkturinstitutets Barometer­indikator ligger på en lägre nivå än under finanskrisens djupaste svacka. Arbetsförmedlingen har över 430.000 arbetslösa registrerade och varslen fortsätter i hög takt, trots omfattande korttidspermittering. Ungdomsarbetslösheten är över 11 procent och risken är stor att massarbetslösheten biter sig fast. Vi vet vilka långsiktiga ekonomiska och sociala kostnader som följer av det.

Mycket tyder dessutom på att det kan bli sämre innan det blir bättre. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att de månatliga konkurserna kan komma att fördubblas jämfört med mars och april. Den värsta utslagningen kan alltså ligga framför oss.

Svenskt Näringslivs beräkningar visar att de månatliga konkurserna kan komma att fördubblas jämfört med mars och april. Den värsta utslagningen kan alltså ligga framför oss.

Situationen är pressad. Men det finns skäl att ändå känna tillförsikt för att vi ska kunna ta oss igenom detta:

• Sverige har mycket starka statsfinanser och goda möjligheter att låta sunda och fungerande företag övervintra denna naturkatastrof.

• Sverige har ett i grunden starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som kan återstarta Sverige när den akuta krisen är över.

• Vi har framtiden i våra egna händer. De beslut som behöver fattas för att stärka företagsklimatet och låta växande företag skapa jobb och välstånd rår vi över själva.

Den omedelbara krishanteringen – den fas som vi befinner oss i just nu – måste kännetecknas av följande:

• Krishanteringen måste vara tillräcklig. Krisen pågår här och nu. Det råder bred enighet bland ekonomer om att kostnaden för den arbetslöshet och utslagning som följer av otillräckliga åtgärder kommer att överstiga de investeringar vi kan göra nu. Misslyckas vi blir det ingen återstart, utan en mödosam återuppbyggnad.

• Krishanteringen måste vara uthållig. För Svenskt Näringsliv är det självklart att tillfälliga stöd ska fasas ut så fort som möjligt. Varje åtgärd som inte är långsiktigt välståndsskapande behöver avslutas när krisen är över. Detta gäller både de akuta stöd som nu går till företagen, men det måste också gälla exempelvis de förändringar av a-kassan som minskar arbetskraftsutbudet.

Svenska företag räds inte konkurrens och varje företagares grundläggande instinkt är att själv bära sin verksamhet.

Men detta är en extrem situation, där många företag ser mer än hälften av sin omsättning försvinna. Regeringens stödåtgärder i form av förstärkta permitteringsmöjligheter, sänkta arbetsgivaravgifter och ersättning för fasta kostnader har hittills både räddat människor undan arbetslöshet och hjälpt många företag att klara sig.

Men stöden är framtunga och börjar fasas ut redan i maj. Här måste finnas en beredskap att fortsätta skydda våra företag mot pandemin. En fortsatt eller eskalerande kris kan inte mötas med en nedväxling.

• Krishanteringen måste gå att lita på. Trovärdighet och stabilitet i besked från politiker och myndigheter är centralt under normala omständigheter, men är helt avgörande i en akut kris. Oklarheten kring korttidspermitteringarna är djupt olycklig. Ett stort antal företag har redan gjort utdelningar och ställs nu inför osäkerhet kring om de ska få permitteringsstöd. Detsamma gäller kortidspermittering under semestern, där nya besked helt ändrat spelreglerna. Svenskt näringsliv har all respekt för att situationen är unik – men oklarhet och ryckighet har en kostnad.

Mycket kommer att vara annorlunda när den akuta krisen är över. Men företagens centrala roll för samhället förblir den samma. Det är de strukturella förutsättningarna för företagande, arbete, forskning och utveckling, investeringar och handel som kommer att avgöra hur bra och hur snabbt vi tar oss tillbaka till ett nytt normalläge.

Svenskt näringsliv kommer därför under kommande månader att presentera konkreta policyförslag som stärker Sveriges förmåga till en återstart och som långsiktigt stärker klimatet för företagande, innovation och jobb. Tillsammans med våra medlemsorganisationer kommer vi ställa all vår expertis till förfogande för att stötta politikens beslutsfattare i detta för landet svåra läge. Vårt projekt Återstarta Sverige kommer att bidra med konkreta reform­förslag och prioriteringar i krisens kommande faser.

Återstarten av Sverige kommer kräva åtgärder inom en bredd av områden. Men riktningen behöver vara tydlig:

1 Incitamenten att investera och ta risk. Många företag har försvagade balansräkningar, samtidigt som investeringsbehoven kommer att vara stora. Kapital- och företagsbeskattningen kommer att behöva ses över för att stärka kapitalförsörjningen. Men det kommer också finnas ett behov av investeringar i infrastruktur, ny klimatsmart teknik, samt forskning och utveckling.

2 Viljan att anställa. Företagens kompetensförsörjning och möjlighet att återanställa kommer vara avgörande i återstarten. Utbildningssystemets förmåga att kompetensförsörja företagen blir än mer betydelsefull i den nya verklighet vi kommer ha efter krisen. Stimulanser för att få tillbaka män­niskor i arbete behöver ses över.

3 Incitamenten att arbeta. De som nu permitteras, varslas eller sägs upp behöver komma tillbaka till jobbet. Arbetskraftsutbudet spelar stor roll för vår konkurrenskraft, för att minska trycket på de offentliga utgifterna och för att vi ska lyckas med den integrationsuppgift som blivit ännu tuffare. De tillfälliga förändringar av a-kassan och karensdagen som genomförts under den akuta krisen behöver återställas.

4 Handeln med omvärlden. De institutioner som skyddar handeln inom EU och globalt behöver stärkas. De nya hinder som krisen ställt upp behöver undanröjas och arbetet för fri handel återupptas. Sveriges engagemang i EU blir ännu viktigare.

Det kommer en tid efter den akuta krisen, då Sverige och världen återigen öppnar upp och företagen kan börja producera, sälja och anställa. Vi vet att det i svenska företag finns fantastiska medarbetare, en världsledande innovationskraft och en vilja att alltid ta för sig också i den tuffaste konkurrensen.

Det är så vi byggt vårt välstånd. Det är det som skapat resurser för den akuta krishanteringen. Och det är det som kan bygga Sverige vidare till ett rikare, mer klimatsmart och bättre samhälle.

Gör vi rätt i den akuta krisen och under vägen framåt finns det all anledning till optimism.

Länk till grafik