USA-kännare tror inte på Trumps Twitterhot

President Donald Trumps senaste utspel om att reglera eller stänga ner Twitter är inte ett seriöst förslag utan ska ses som en del av hans kampanj, säger USA-kännare.
– Det där är mest munväder, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.

Sedan Twitter lagt till varningstecken för vilseledande innehåll på två av Donald Trumps tweetar hotar presidenten med att ”starkt reglera eller stänga ner” sociala medier-plattformen.

Men detta ska inte ses som ett seriöst förslag, utan som ett politiskt utspel, enligt Erik Åsard.

– Yttrandefriheten i USA har en mycket stark ställning genom det första tillägget till författningen. Det ändrar man inte på genom några arga meddelanden på Twitter. De sociala medierna är i stort sett oreglerade, men att ändra på det verkar också svårt, det fordrar ny lagstiftning och samarbete över partigränserna. Han vill sända signaler till sina anhängare och fortsätta den kampanj mot medierna som han drivit ända sen han var presidentkandidat, säger Erik Åsard.

Däremot är det inte omöjligt att presidenten vänder sig direkt till sociala medie-plattformarna för att utöva påtryckningar, enligt Erik Åsard. Lyndon Johnson, som var president på 1960-talet, var känd för att han ofta hörde av sig till tidningsredaktörer för att klaga.

Men det är inte lika enkelt i dag, och sociala medie-företagen riskerar att få kritik om det kommer fram att de gett efter för presidentens påtryckningar.

– Om det här fortsätter eskalera är det scenariot det troliga, att det blir en påtryckningskampanj från Vita huset, och hur det utvecklas vet man inte, säger Erik Åsard.

Inte heller Frida Stranne, lektor i Nordamerikastudier vid Högskolan i Halmstad, tror att det ligger i Trumps intresse att stänga ner eller begränsa Twitter, som han använder flitigt.

– Trump måste ju ha Twitter, det är hans megafon, säger Frida Stranne.

Hon pekar på att den amerikanska väljarbasen är polariserad. De amerikaner som är kritiska till presidenten är redan övertygande om att han underminerar demokratin. Men de dryga 40 procent som stödjer presidenten delar hans bild av att han utsätts för påhopp från etablissemanget.

Även Erik Åsard menar att man ska se det som att presidenten framför allt talar till sina egna anhängare.

– De älskar det här. Det är nästan enbart dem han vänder sig till här – han har miljontals följare och får aldrig så stort jubel på sina valmöten som när han angriper massmedierna, säger Erik Åsard.