USA hotar dra in Hongkongs handelsrättigheter

USA hotar med att straffa Kina för försöket att tvinga igenom nya säkerhetslagar i Hongkong. Regionen betraktas inte längre som självstyrande av USA och riskerar därmed att förlora sina särskilda handelsrättigheter.

”Ingen vettig människa kan i dag hävda att Hongkong har bevarat en hög grad av självbestämmande från Kina, givet det som händer på marken”, säger USA:s utrikesminister Mike Pompeo i ett uttalande och fortsätter:

”Det står nu klart att Kina formar Hongkong till sin avbild”.

En amerikansk lag från i fjol slår fast att utrikesdepartementet varje år måste bekräfta att den tidigare brittiska kronkolonin fått behålla tillräckligt mycket självbestämmande från Kina för att få fortsätta åtnjuta gynnsamma handelsvillkor med USA – villkor som bidragit till att Hongkong har kunnat fortsätta vara ett finansiellt centrum.

Det är nu upp till president Donald Trump att bestämma om Hongkong förlorar alla, eller delar, av sina handelsprivilegier.

Gatubilden i centrala Hongkong präglades under onsdagen av tusentals poliser, som övervakade alla försök att demonstrera mot de styrande. Enligt uppgifter i The Times var så många som 10 000 poliser ute på gatorna för att hindra nya protester. Dessutom var ett antal tunnelbanestationer avstängda. Polisen uppger att omkring 360 demonstranter greps i samband med oroligheterna.

Många inom demokratirörelsen är särskilt oroliga för att Kinas regering planerar att tvinga igenom nya säkerhetslagar i Hongkong. Officiellt syftar lagarna till att bland annat stoppa separatism, omstörtande verksamhet och terrorism. Följden kan bli att kinesisk säkerhetstjänst för första gången öppet kan upprätta enheter i staden, som i samband med överlämnandet från Storbritannien 1997 lovades en relativt hög grad av autonomi.

I en insats mot demonstranter som samlats använde polisen bland annat tårgas och pepparsprej, rapporterar vittnen från centrala Hongkong. Enligt Reuters försöker polisen få bort demonstranter från en gata som ockuperats.

– Det är i praktiken utegångsförbud, säger demokratiaktivisten Nathan Law till AFP.

– De styrande måste förstå att människor är förbannade.

Planerna på att tvinga igenom lagstiftningen utlöste i söndags de första mer omfattande oroligheterna i Hongkong på flera månader då polis använde tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranter.

Ytterligare ett lagförslag har rört upp starka känslor i Hongkong. Att visa bristande respekt för Kinas nationalsång, ”De frivilligas marsch”, ska kunna ge upp till tre års fängelse enligt förslaget. Bakgrunden är att regeringen i Peking upprörts över att hongkongbor, framför allt fotbollsfans, buat under nationalsången för att visa sitt missnöje med regimen.

Tysklands regering säger i ett uttalande att den förväntar sig att Kina respekterar rättsstatsprincipen, och att Hongkong borde få behålla en hög grad av självbestämmande, skriver Reuters. En talesperson för Japans regering säger i sin tur att den är djupt oroad för situationen i Hongkong.

Även Frankrike luftar oro. Utrikesminister Jean-Yves le Drian säger att Pekings åtgärder gör att det kan ifrågasättas om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna är garanterade i Hongkong.

Rättad: I en tidigare version angavs fel ämne för dagens parlamentsdebatt.

Fakta

Hongkong och protesterna

Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen "ett land, två system" som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.

När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.

Under 2015 försvann en grupp bokförläggare med bas i Hongkong på olika sätt, däribland den svenske medborgaren Gui Minhai. De dök senare upp i Kina, där de anklagades för brott som de erkände i statlig tv. De tros ha blivit kidnappade och tvingade till detta.

I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.

Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är "folkets fiender". Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.