Lärare kritiska till att smittskyddsregler inte följs på skolor

Var tredje lärare i grundskolan tycker inte att arbetsgivaren har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda riskgrupperna i skolan. Det visar en undersökning från Lärarnas riksförbund.

För att få en bild av hur skolan har klarat pandemin så här långt har Lärarnas riksförbund gjort en undersökning bland 2.000 medlemmar som ingår i en särskilt utvald panel.

Hälften av dessa lärare, det vill säga 1.000, har svarat på frågor om hur lärarna ser på arbetsgivarnas och regeringens agerande.

Så mycket som var tredje lärare anser att arbetsgivaren inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda riskgrupperna i skolan.

I kommentarerna i anslutning till frågan framgår att en del lärare även är rädda att ta med smittan hem till en partner som kanske är riskgrupp.

Mest kritiska är lärarna i grundskolan. Där anser 32 procent av lärarna att arbetsgivaren hanterat coronapandemin dåligt. 

Många upplever att de riktlinjer som gäller för andra yrkesgrupper, som att kunna arbeta hemifrån, inte gäller i skolan där verksamheten ska fortgå som om inget har hänt. 

– Det är underlåtenheten att göra något, när det faktiskt finns saker att göra, som mycket av lärarnas kritik går ut på, säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas riksförbund.

Till exempel kan det vara svårt att tvätta händerna och ingen tillgång till handsprit på många skolor, enligt lärare.

För de yngre barnen på lågstadiet är det särskilt svårt med den sociala distanseringen, särskilt som det kan vara trångt i klassrum. 

Det är också vanligt att det uppstår trängsel i matsalen och lärare uppger också att de är kritiska till att vårdnadshavare som själva arbetar hemma har kunnat komma in i skolorna. 

– Vissa saker blir i princip omöjliga att efterleva om man inte till exempel delar upp klasser. Man kan också möblera annorlunda eller se över hur man rör sig i skolan så man inte behöver vara så många på samma ställe samtidigt, säger Åsa Fahlén.

Har inte lärarna något eget ansvar för att det fungerar?

– Det här är ett tydligt arbetsgivaransvar, skolledningen måste ta ansvar för att organisera det här, säger Åsa Fahlén.

Så vad är viktigast att göra när skolorna startar i höst?

– Om vi utgår från att grundskolorna är öppna och gymnasiet är på distans som i dag, så behöver lärarnas arbetsbelastning minska på framför allt grundskolorna, säger Åsa Fahlén.

Som det är nu tvingas grundskollärare undervisa både på distans och i skolan. Samtidigt som lärarfrånvaron är hög och de hela tiden måste rycka in för varandra. 

– Det gör att skolledningen behöver skaffa sig bättre rutiner för att sätta in utomstående vikarier i större utsträckning än i dag, säger Åsa Fahlén. 

De lärare som tillhör någon riskgrupp måste få möjlighet att arbeta hemifrån med distansundervisning, menar hon.

– I de fall där distansarbete inte fungerar så behöver de få vara hemma med smittskyddspeng.