Bara vinn, Biden – vi måste bli av med lögnaren

DN 28/5 2020. Det är inte konstigt att Donald Trump hotar att stänga sociala medier som visar hur han ljuger. Utan lögnerna är Trump maktlös.

Just win, baby.

Så löd mottot för Al Davis (1929–2011), mannen bakom Oakland Raiders, ett lag i amerikansk fotboll. Många supportrar kan känna igen sig, särskilt inför viktiga matcher. Det spelar ingen roll om ni murar in elva personer i straffområdet och gör 1–0 i 92:a minuten på en feldömd straff. Bara vinn.

Det är svårt att tänka sig en viktigare match än det kommande amerikanska presidentvalet. Donald Trump har metodiskt rivit ner fundamenten för den demokratiska världsordning som vi känt sedan andra världskrigets slut. Han måste bort.

Det löper från stort till smått. Förra veckan annonserade Trump att USA drar sig ur det viktiga internationella avtalet om observationsflygningar med förklaringen att Ryssland bryter mot det. Vilket må vara sant men ingen anledning att ytterligare sarga en av de så viktiga förbindelserna mellan öst och väst.

Det senaste exemplet är att Twitter nu nödgats gripa in mot presidenten för att han har ljugit om valet i Kalifornien. Händelsen kommer bara timmar efter att Trump mer eller mindre anklagat Joe Scarborough, en av presidentens syrligaste kritiker, för att ha mördat en kvinna år 2001. Det fick kvinnans änkling att vädja till presidenten att ta bort påståendena på Twitter, men han vägrade.

Efter Twitters åtgärd – företaget bifogade länkar till nyhetsartiklar som visade att Trumps påståenden var fel – reagerade presidenten som han brukar: med diverse halvartikulerade utbrott i versaler. Först hotade han med att ”strikt reglera” eller ”stänga” sociala medier som ”tystar konservativa röster”.

Därefter kom en harang om det ”Obamagate” Trump uppfunnit för att förstärka bilden av en yttre fiende, och så ytterligare anklagelser mot Joe Scarborough.

Det borde inte vara svårt att med demokratiska medel bli av med en företrädare som ljuger, hotar, förolämpar och hetsar sig fast vid makten. Att de amerikanska Demokraterna förra gången lyckades hitta och lansera en av de få politiker som var mindre omtyckta än Trump själv var en bedrift som man hoppades kunna sortera under rubriken olycksfall i arbetet.

Men den som ser näste utmanare, Joe Biden, i aktion blir inte direkt överöst av skäl till optimism.

Det är långt ifrån första gången Joe Biden låter munnen gå utan att hjärnan är med.

Den senaste fadäsen från Bidens sida kom i en radiointervju i förra veckan, när han avfärdade svarta Trumpväljare: ”Om du inte kan bestämma om du är för mig eller Trump, då är du inte svart”, sa han och lät som de perifera identitetspolitiker som menar att åsikt och hudfärg hör ihop.

Det är långt ifrån första gången Biden låter munnen gå utan att hjärnan är med. Tavlan kommer dessutom efter en vår där han brottats med metoo-relaterade anklagelser och, på grund av corona, tvingats föra sin kampanj från hemmet i Delaware. 

Fortfarande leder Barack Obamas vicepresident i opinionsmätningarna, och han gjorde en inte oäven intervju med CNN på tisdagen, den första på länge. Men det kan svänga snabbt, och det märkliga är att Bidens ledning inte är större.

Vi har en president som uppmanar amerikanerna att injicera desinfektionsmedel medan dödssiffran i covid-19 överstiger 100.000. Han hånar sina allierade, sluter bisarra överenskommelser med Nordkorea och spelar under täcket med Ryssland. Han ställer sig på beväpnade högerextremisters sida, dirigerar trollarméer och hotar stänga misshagliga medier för att de berättar sanningen bakom hans lögnaktiga utspel.

Bara vinn, Biden.