”Magnettåg är den mest miljösmarta lösningen”

DEBATT. Det är dags för Sverige att satsa offensivt på framtidsinriktade projekt. Höghastighetståget innebär gammal teknik, medan magnettåget är framtidsalternativet, skriver Rune Wigblad.

Allt fler ekonomier i världen lättar nu på restriktionerna som tidigare införts under coronapandemin. Detta gäller till exempel Kina som var först ut och nu vidtar åtgärder för att åter få igång tillväxten i ekonomin. Sverige ligger kanske en eller två månader efter i denna utveckling och det är dags att diskutera frågan om en ekonomisk kickstart i Sverige.

Den 17 april 2020 nåddes världen av nyheten att Kina planerar att stimulera sin ekonomi med en ny investering på ca 140 miljarder kronor i en ny magnettågsbana 40 mil lång, som förlänger den i dag existerande magnettågsbanan i Shanghai söderut.

Redan tidigare har Kina aviserat stora investeringar för magnettåg, bland annat i en lång turistbana på 43 mil i Yunnan, med snabba magnettåg. Även för cirka 120 mil mellan Shanghai och Beijing planeras ett sådant snabbtåg, med flera projekt.

Det handlar om att Kina nu kommersialiserar det mest anmärkningsvärda framsteget i Kina 2019. Innovationen som var Kinas egenutvecklade magnettåg för topphastigheter mellan 500-600 km/t rankades på andra plats efter deras månlandare.

Kinas har haft en stark ekonomisk tillväxt och en stor målmedvetenhet i sina satsningar på infrastruktur. Kina byggde ut sitt höghastighetståg och har i dag det största nätet av höghastighetståg i världen. Från att ha varit världens ledande nation på höghastighetståg håller Kina nu på att öka farten för att bli ledande på 2000-talets innovation inom tågsektorn, magnettåg.

Sverige behöver också återuppbygga ekonomin efter coronakrisen. Men, vad ska vi satsa på?

Tåginfrastruktur kan vara en sådan möjlighet. I stället för att som Kina göra ett teknikhopp till innovationen magnettåg har Sverige satsat på en planering för höghastighetståg som i dag är en gammal tågteknik med förhållandevis låg fartökning, topphastighet 250 km/t för Ostlänken.

Det handlar om en investering på minst 70 miljarder för 15 mil bana. På 1960-talet till 1990-talet byggdes höghastighetstågen ut i Centraleuropa, Japan och Kina, medan Sverige nöjde sig med topphastigheten 200 km/t för X 2000. Nu ska vi kanske med minsta möjliga politiska majoritet i riksdagen ta igen den förlorade investeringen som vi inte hade råd med under 1900-talet.

Höghastighetståget ger dessutom mycket höga underhållskostnader jämfört med magnettåg. Trafikverket har tyvärr stängt dörren för magnettågstekniken trots att sådana tåg är snabbare, billigare och kan byggas dubbelt så snabbt, eftersom banan prefabriceras industriellt. Magnettåg är också väl beprövad teknik.

Utvecklingen i Sverige har dessutom skapat ett politiskt labilt läge. Först var höghastighetståget en het fråga i valrörelsen 2014 som den dåvarande alliansens viktigaste vallöfte. Sedan dess har M, KD och L svängt och tagit ställning emot, främst av kostnadsskäl. Även SD säger nej. I stället tog MP, S och V över stafettpinnen om att de nya stambanorna ska byggas för konventionella höghastighetståg. Det är nu en av 73 punkter i januariavtalet mellan S, C, L och MP.

Därmed har den största infrastruktursatsningen i moderna tid blivit en politisk kohandelsfråga. En ny infrastruktur som ska stå 100 år och användas av våra barnbarn kräver i stället politisk enighet över blockgränserna.

Magnettåg är den överlägset mest miljösmarta lösningen. Detta gäller både det ekologiska fotavtrycket och energiförbrukningen, samtidigt som magnettåget byggs på högbana (bro) vilket sparar markyta och ger miljönytta. En satsning på en för Sverige helt ny teknik som magnettåg gör att helt nya jobb skapas, samtidigt med positiva klimatåtgärder.

Staten måste kunna satsa offensivt för att ta itu med arbetslösheten i den förestående lågkonjunkturen och även ta itu med klimatkrisen. Snabbutred magnettåg seriöst och satsa på en snabb utbyggnad!

Rune Wigblad,

professor i företagsekonomi, inriktning industriell ekonomi, Strömstad akademi samt lärare vid Högskolan i Skövde

Magnettåglinjer i Kina

Planerade linjer med en hastighet på 500-600 km/h:

Kunming–Lijiang: 430 km, kostnad totalt 14,2 miljarder dollar, 3,07 miljarder kronor/mil

Shanghai–Hangzhuo–Ningbo: 400 km, kostnad 14,1 miljarder dollar, 3, 27 miljarder kronor/mil

Shanghai–Jinan–Beijing 120 mil

Jinan–Qingdao 34 mil

Guangzhou–Wuhan 98 mil

Greater Bay Area, Guangdong–Hongkong–Macao 27 mil

Chengdu–Chongqing 40 mil

Pearl River Delta, Guangzhou–Shenzhen 14 mil

Haikou–Sanya på ön Hainan 65 mil