Svensk söker miljarder för brittisk gigafabrik

by
https://www.nyteknik.se/ponIltIpIv-1590576630/tekniknyheter/i42upi-93e94806-5a80-41b6-99c7-3b0d6709b3d2/binary/original/93e94806-5a80-41b6-99c7-3b0d6709b3d2
Lars Carlström. Foto: Britishvolt
https://www.nyteknik.se/ponIltIpIv-1590576629/tekniknyheter/3ecxqg-3660a3f1-95f6-4116-ae78-ea280b1b312c/binary/original/3660a3f1-95f6-4116-ae78-ea280b1b312c
Så här ska Northvolts planerade Skellefteåfabrik se ut. Foto: Northvolt

Svenske Lars Carlström, känd som rådgivare åt ryske bankiren Antonov under Saabkrisen, satsar på att starta en battericellsfabrik i Storbritannien. Årskapaciteten ska ligga på minst 30 GWh.

Planerna ser ut som en karbonkopia av svenska Northvolts upplägg. Till och med namnet är likt. Lars Carlströms nystartade företag heter Britishvolt och siktar på att tillverka gröna litiumjonbatterier för fordonsindustrin, energilager i elsystemet och entreprenadmaskiner.

En avsiktsförklaring har tecknats med det brittiska företaget AMTE Power för att gemensamt försöka få igång fabriken.

I en första etapp planeras en årsproduktion av batterier med en samlad kapacitet om 10 GWh. Därefter följer stegvis utbyggnad om 10 GWh åt gången i minst två etapper, kanske mer.

– Det första steget är mest kostnadskrävande. Sedan kan vi rampa upp allt eftersom behovet ökar. Vi jobbar med en marknad som kommer att ha mer behov än tillgång, säger Lars Carlström till Ny Teknik.

Åtta gigafabriker behövs i Storbritannien

En fabrik med årskapacitet om 30 GWh räknar han med kommer att kosta ungefär 2,6 miljarder brittiska pund, vilket motsvarar drygt 30 miljarder svenska kronor.

Hittills har endast fem miljoner pund samlats in. Men Lars Carlström låter ändå full av tillförsikt.

– Vi har i dag ett bra seedkapital och commitments från flera större fonder och stiftelser. Vi känner post corona ett starkt intresse för den här typen av gröna investeringar, säger han.

I dag dominerar Asien tillverkningen av världens litiumjonbattericeller och en brittisk fabrik tycks hett eftertraktad av den inhemska fordonsindustrin. Jaguar Land Rover har till exempel pressat den brittiska regeringen att agera, rapporterar Autocar.

Det regeringsbackade Faradayinstitutet har bedömt det brittiska behovet av battericellstillverkning till åtta gigafabriker år 2040. Om batteritillverkning inte kommer igång i landet riskerar den brittiska bilindustrin att krympa och 114 000 jobb gå förlorade till 2040, skriver institutet i en rapport från förra året.

”Finns en del vindkraft ute till havs”

Branschorganisationen Society of Motor Manufacturers &Traders, SMMT, är som väntat positiv till planen på en ny brittisk batterifabrik:

– Det är en välkommen start, men mer måste göras för att säkra framtiden för tillverkning av elfordon här. Att säkra storskalig kapacitet för batteritillverkning kommer att vara väsentligt för att driva vår konkurrenskraft och skydda jobben i framtiden, säger SMMT-chefen Mike Hawes.

Financial Times konstaterar att investeringarna i nya projekt i den brittiska bilindustrin har dalat sedan brexitomrösningen 2016 och skriver att en batterifabrik i jätteformat skulle kunna bli en välsignelse för Storbritannien.

Ett 50-tal möjliga platser för den nya brittiska batterifabriken har utvärderats. Kvar är fem sajter mellan södra Wales och mellersta England.

– Allt hänger på att det är en plats som dels har logistik för transporter, dels möjligheter till grön el och faciliteter som behövs för att inte få för långa transportsträckor, säger Lars Carlström.

Mellan 30 och 40 procent av elproduktionen i Storbritannien kommer från förnybara energikällor.

– Det finns en del vindkraft ute till havs tillgänglig vid vissa av sajterna, det är det vi tittar på. Annars faller snabbt idén om inte hela kedjan är hanterad, säger han.

”Jag är ingen kemist eller batteriperson”

Lars Carlström hoppas att finansieringen för fabrikens första etapp ska bli klar vid sensommaren och att den nya fabriken ska börja producera celler 2023.

Exakt vilken typ av litiumjonceller som ska tillverkas avslöjas inte. Lars Carlström uppger att företaget samarbetar med en stor etablerad battericellsproducent som har ”några unika ip-lösningar” som ska ge en lägre produktionskostnad samt en prestandaökning som innebär att en bil kan ta sig 80 mil på en laddning.

Varför satsar du på battericellsproduktion nu?

– Bilindustrin är i omdanande. Jag var kanske lite sen i starten och höll fast vid det traditionella, men man måste inse att det här är framtiden just nu. Det är enorma krafter som driver på den här processen, det går inte att stoppa, säger Lars Carlström.

Har du någon tidigare erfarenhet av battericellsproduktion?

– Nej, min kompetens är bilindustrin och bilproduktion. Jag är ingen kemist eller batteriperson. Här handlar det om att bygga ett fungerande bolag som kan inhämta de olika kompetensområdena, säger han.

Rådgivare åt ryske bankiren Antonov

Lars Carlström förekom ofta i medierna vid tiden kring Saab Automobiles konkurs 2011. Han agerade då som rådgivare och talesperson för den ryske bankiren Vladimir Antonov. För tre år sedan rapporterade Dagens industri att Vladimir Antonov var efterlyst i EU i samband med brottsutredningen kring den litauiska banken Snoras krasch.

Är Vladimir Antonov inblandad i planerna på den brittiska batterifabriken?

– Nej. Jag har ingen relation med honom, säger Lars Carlström.