https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/27/822f5d86-3e51-4c1d-a15e-96383e8d285b/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1010:568&crop=1010:h;center,top&output-quality=80&output-format=auto
Sveriges OS-hopp har kunnat träna i stort sett som vanligt under krisen. Här tränar skidskyttelandslaget i Östersund. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT

Svenska OS-stjärnor har klarat krisen bra

by

En enkät från Sveriges olympiska kommitté visar att 81 procent av de svenska OS-idrottarna kunnat träna nästan som vanligt, trots coronakrisen.
Samtidigt visar resultatet att tre procent i princip inte kunnat träna alls.

Coronakrisen har ställt till det i stora delar av idrottsvärlden. På grund av karantänsbestämmelser har idrottare i flera länder inte kunnat träna på som vanligt.

En enkät från Sveriges olympiska kommitté (SOK) som genomfördes i april, med svar från 111 svenska idrottare som ingår i SOK:s stödprogram Topp och Talang, visar dock att 81 procent av de svenska OS-hoppen kunnat göra just det.

– Aktiva behåller fokuseringen och den energi de har. Det är många som mår bra och tränar i princip så mycket som man tänkt. Sedan finns det en del spännande kreativa lösningar på hur man tränar. Det är lite positivt i den här negativa tiden att hitta nya arbetsformer, säger Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/27/45bfee37-7fe0-45fd-b8cd-3a7bcf2f910e/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK, hoppas kunna genomföra läger med idrottare under hösten.Foto: Maxim Thore/Bildbyrån

Även om träningen pågår som vanligt har Peter Reinebo inga förhoppningar på att kunna genomföra några läger i närtid inför spelen i Tokyo som skjutits upp till 2021.

– För sommaren är det uteslutet med läger, alla planer ligger så att man till och med augusti räknar med att inte kunna vara på läger utan man får hitta träningsmöjligheter hemma.

– Sedan hoppas vi att det går att göra saker under hösten och det behöver vi planera nu under juni. Nästa vår räknar vi med att den plan vi hade som avbröts i februari kan fortsätta.

Ett uppskjutet OS innebär också merkostnader för Sveriges olympiska kommitté. Peter Reinebo hoppas att man kommer att kompenseras för det.

– Det är merkostnader på ungefär tio procent. Det är någonstans åtta till tio miljoner utav Tokyo-projektet. Det handlar om ombokningsavgifter och en del förlängda anställningar. Kostnaderna kommer att falla ut under 2021, så det brinner inte, men det är en signifikant summa. Vi har haft ett resonemang med regeringen och Riksidrottsförbundet om det och vi tror och hoppas att vi under hösten kan komma i fråga för en kompensation för fördyringarna, säger han.

Fakta. Andra siffror från SOK:s enkät

• Tio procent hade i april satt sig själva i karantän som hindrat dem att träna, 90 procent hade det inte.

• När olympierna skulle skatta hur de mådde på en skala 1-10 satte 95 procent betyg sex eller högre. Medelvärdet var drygt åtta i betyg där betyg tio innebar att ”jag mår väldigt, väldigt bra”.

• 46 procent svarade att träningsinnehållet är ungefär som vanligt eller genomförs med mindre påverkan. 54 procent svarade att de fått lägga om träningsinnehållet till ett mer eller mindre justerat upplägg. (TT)