LKAB: Inte fler skalv än vanligt

I förra veckan drabbades LKAB:s gruva i Kiruna av ett rekordstort skalv, och i måndags kom ett kraftigt skalv i gruvan i Malmberget.

Trots de två stora skalven, med magnituderna 4,1 respektive 2,7, är antalet inte ovanligt stort enligt Fredrik Björkenwall, tillförordnad presschef på LKAB.

– Den senaste vintern och våren avviker inte från det normala annat än att vi har haft två stora seismiska händelser på kort tid, säger han.

– Vi ser helst att vi får frekventa seismiska händelser av mindre storlek, det är det normala. Vi vill inte ha de stora händelserna eftersom det då kan komma bergutfall, att sten rasar ned från bergväggar under jord, och det kan skada människor. Det är där farligheten ligger i det hela.

40-tal flyttades

Inga människor skadades i de två skalven och inga medarbetare utrymdes efter skalvet som inträffade i Malmberget i går. Däremot dirigerades ett 40-tal personer om till andra platser i gruvan. Båda gruvorna är enorma till storleken, i Kirunagruvan finns till exempel runt 40 mil väg i berget. Det innebär att ett skalv i en del av en gruva inte behöver påverka produktionen på en annan punkt.

– Det här utgör ingen fara för människor ovan jord och det utgör ingen fara för bebyggelse. Det som är farligt och vanskligt i det här är sten som kan rasa ner från väggarna och eventuellt träffa någon där nere. Risken för det är inte stor, men den finns där, säger Fredrik Björkenwall.

Berget övervakas noggrant med seismiska mätsystem och säkerheten i svenska gruvor anses vara väldigt hög jämfört med många andra delar av världen.

Kombination av spänningar

Skalv i gruvor inträffar på grund av att det finns spänningar i berget. Delvis av tyngden av berget ovanför gruvan men även av spänningar från plattektoniken, de storskaliga geologiska plattornas rörelse, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.

– Det är kombinationen av spänningarna som finns i jordskorpan och i gruvverksamheten som orsakar skalven. Och i de riktigt stora skalven som det vi hade förra veckan, där är det de spänningar som finns i jordskorpan som skjuter på. Men det som gör att det händer just på den platsen är gruvverksamheten.

– I Sverige har vi en gammal kall jordskorpa som inte är särskilt aktiv generellt sett. Och om man inte har en sådan svag punkt som en gruva utgör i berget så kanske spänningarna inte räcker till för att skapa jordskalv överhuvudtaget.

Gruvorna i Kiruna och Malmberget ligger många mil från varandra så spänningarna behöver inte vara sammankopplade. Björn Lund poängterar att bergets egenskaper är olika i olika delar av en gruva, där det kan finnas svaga zoner, exempelvis sprickzoner eller förkastningar.

– I alla de här svagare områdena blir det gärna problematiskt, att man får rörelser i berget som blir som skalv, så man måste vara noga med hur geologin ser ut och tänka på det när man utvärderar risken.