Studie: Hållbarhet allt viktigare för svenskar

Hållbarhet och miljömedvetenhet klättrar när svenskarna rankar viktiga samhällsvärderingar, enligt en ny studie.

I Sverigestudien kartläggs vilka värderingar, beteenden och egenskaper som präglar de svenska invånarna, deras arbetsplatser och samhället i stort.

Studien, som genomförs av konsultföretaget Preera, Sveriges kommuner och regioner och Gullers Grupp, baseras på svar från 2 000 personer i ett statistiskt säkerställt urval – och den tydligaste trenden i årets undersökning är att hållbarhet blir allt viktigare för de svenska invånarna.

Begreppet förekommer i 34 procent av de tillfrågades svar, jämfört med 20 procent 2018, då studien genomfördes senast.

Men samtidigt som värderingar som hållbarhet, miljömedvetenhet och ansvar för kommande generationer klättar på listan, anser många av deltagarna att dagens Sverige präglas av en kortsiktighet – och just glappet mellan önskade och upplevda värderingar i frågan utgör också en av de starkaste trenderna i årets upplaga av Sverigestudien.

Ekonomisk stabilitet viktig

Ytterligare en anmärkningsvärd trend i årets mätning är att begreppet ekonomisk stabilitet klättrar upp till en delad fjärdeplats i listan över värderingar som svenskarna använder för att beskriva sig själva. Och resultatet är unikt för Sverige, enligt Sandra Zätterström, som är projektledare för Sverigestudien på Preera.

– I inget annat land där motsvarande mätningar genomförs placerar sig begreppet ekonomisk stabilitet på samma sätt. Det är bara svenskar som väljer att beskriva sig själva med den värderingen, och det är ganska intressant. Kanske beror det på att svenskar värdesätter trygghet, då vi generellt har haft det bra. Och ju mer man har, desto större är rädslan att förlora det, säger hon till TT.

Coronakrisen kan påverka

Studien genomfördes i början av februari, precis innan coronakrisen slog till, och hur svenskarnas värderingar av sig själva, sina arbetsplatser och samhället i stort påverkas av den pågående pandemin, återstår att se i följande mätningar, enligt Sandra Zätterström.

– Jag tänker att det kanske finns en större medvetenhet efter coronakrisen om att man exempelvis kan förlora jobbet och att det kan ske ganska snabbt. På så sätt kanske begreppet ekonomisk stabilitet kan komma att värdesättas ännu mer då, säger hon.