Esa Teittinens strid om skadestånd startar i tingsrätten

Esa Teittinen har stämt svenska staten på drygt 17 miljoner kronor för de åtta åren han satt felaktigt dömd för mord. Staten motsätter sig Esa Teittinens krav och menar att summan på 9,2 miljoner som betalats ut är tillräcklig.
På onsdagen inleds förhandlingen i Stockholms tingsrätt. 

I augusti 2018 frikändes Esa Teittinen för mordet på en 70-årig man när hovrätten prövade målet på nytt efter att han beviljats resning av Högsta domstolen. Totalt satt Esa Teittinen frihetsberövad i åtta år och tre månader.

Justitiekanslern, JK, har betalat ut skadestånd till honom på 8.250.000 kronor i ersättning för lidande och en miljon kronor för förlorad arbetsinkomst. Men Esa Teittinen anser att lidandeersättningen är för låg, JK har inte vägt in det ”övergrepp” staten begått mot honom eller beaktat att polisen gömt undan viktig bevisning, menar han. 

– Vi hoppas och tror på att det blir en avsevärd förbättring av ersättningen men sedan om det når upp till det begärda beloppet får vi väl se, säger Niclas Karlsson, som är Esa Teittinens advokat. 

Det som har begärts i tingsrätten är 7.850.000 kronor utöver summan som JK redan har betalat ut – 6.750.000 för lidande och det arv på 1,1 miljoner som Esa gick miste om på grund av att han dömdes för mord – totalt drygt 17 miljoner kronor. 

Eftersom det är få andra fall med personer som suttit felaktigt dömda för mord finns ingen praxis om vad som ska ses som en skälig summa, säger Niclas Karlsson. Den som fått det högsta beloppet hittills är oskyldigt morddömda Kaj Linna, som var frihetsberövad i nästan 13 år och fick 18 miljoner kronor i ersättning av staten. 

– Han gjorde en förlikning med JK och det säger inget om Esas ersättning. 

Fallet med hemvårdaren Joy Rahman, som satt felaktigt morddömd i fängelse i åtta år, avgjordes däremot i hovrätten 2004 som höjde skadeståndsbeloppet från staten med ytterligare två miljoner kronor. Sammanlagt fick Rahman 10,2 miljoner kronor av de 25 miljoner han hade begärt.

– Det som kan skilja sig från andra fall är att Esa menar att polisen och åklagaren har gjort så många fel och det kan vara huvudskälet till att ha en högre ersättning, säger Niclas Karlsson.

Justitiekanslern motsätter sig Esa Teittinens krav. 

– Staten anser att det belopp som betalats ut för frihetsberövandet är skäligt, säger Emilia Carlsten, ombud för staten vid Justitiekanslern.

JK anser heller inte att anklagelsen om felaktigheter i polisutredningen ger rätt till högre ersättning. Enligt Esa Teittinen har polis och åklagare misskött utredningen på ett sätt som strider mot Europakonventionen artikel 6 om mänskliga rättigheter. Staten bestrider detta, och menar att det inte handlar om brister som någon av myndigheterna har gjort som innebär skadeståndsansvar för staten. 

Förhandlingen är planerad att pågå i två dagar.