Hot och trakasserier mot bönder ökar
Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren. En vanlig metod för djurrättsaktivister är att göra intrång i djurstallar nattetid för att filma. – Det är som att jag skulle kliva in i deras sovrum och filma, säger en utsatt grisbonde.
by TTMitt i natten tog sig djurrättsaktivisterna in i två grisstallar i södra Sverige. Under några minuter gick de runt och filmade för att avslöja eventuella missförhållanden. Den utsatta grisbonden var själv inte hemma vid tillfället, men fick via branschorganisationer reda på att aktivisterna olovligen tagit sig in i stallarna.
– Man blir ju livrädd för att något har missats eller något djur som inte ser bra ut, men det är ingenting som är med på filmerna från mina stallar som jag inte kan stå för. Man blir mest irriterad och förbannad för att de gör ett sådant intrång, säger grisbonden till TT.
Bonden vill vara anonym för att inte återigen bli en måltavla. Händelsen är polisanmäld.
– Man blir ju rädd för att de ska sprida någon smitta till djuren, säger grisproducenten.
Troligtvis hade intrånget gått obemärkt förbi även om bonden varit hemma.
– Men om jag hade vaknat hade jag nog själv filmat dem och ringt polisen. Vi har fått uppmaningen att inte konfrontera och gå i polemik med dem. Vi ska bara observera och samla bevis.
Grisbonden är inte ensam om att ha drabbats av olaga intrång. En enkät, som har gjorts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund, visar att femton procent av de svarande uppger att de känner en eller flera lantbrukare i sin närhet som under de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. För 2016 var siffran tio procent.
– Vi är tyvärr inte förvånade. För det är de här signalerna vi får från våra medlemmar ute i landet och de olika produktionsinriktningarna, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.
Fyra procent uppger att de själva har blivit utsatta för djurrättsaktivister vid något eller vid flera tillfällen de senaste två åren. För två år sedan var siffran två procent.
– Om man skalar upp det till ett lantbrukarkollektiv på ungefär 30 000 företag skulle det innebära att runt 1 000 lantbrukare, plus minus något hundratal, har blivit drabbade på ett eller annat sätt, säger Anders Drottja.
Generellt sett är landets lantbrukare i en större omfattning drabbade av brott som stölder och bluffakturor, men hot och trakasserier mot bönder riskerar att leda till större problem för branschen, framhåller Drottja.
– Oron som sprider sig i hela näringen tar ju bort glädjen att hålla på med djurhållning. Det är också ett hot mot hela livsmedelsförsörjningen i längden – att folk inte ska våga hålla på med djurhållning eftersom det finns en risk att man blir utsatt för hot och trakasserier, säger han.
Den utsatte grisproducenten är inte orolig för sin egen säkerhet, men har förståelse för att andra kolleger känner annorlunda.
– Däremot skulle jag nog känna en stor olust om mitt ärende når domstolen. För jag har förstått att om man kommer till en tingsrätt kan det vara en hel mobb av aktivister där. Det skulle kännas obehagligt, säger bonden.
Fakta
Undersökningen
Femton procent av lantbrukarna som svarade på en enkätundersökning uppger att de i sin närhet känner en eller flera lantbrukare som de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. I en undersökning för två år sedan var siffran tio procent.
Fyra procent av de svarande uppger att de själva har blivit utsatt för brott från djurrättsaktivister vid något eller flera tillfällen. För 2016 var siffran två procent.
Om lantbrukare har blivit utsatta för brott var olovligt intrång det vanligaste brottet. Det näst vanligaste var hot via telefon, mejl, brev och/eller sociala medier. Det tredje vanligaste brottet var att djur släpptes ut från stallar eller burar.
Runt var fjärde lantbrukare (26 procent) uppger att man inte berättar för andra att man är bonde för att tanken på att kunna bli utsatt av djurrättsaktivister oroar.
Närmare 45 procent av de tillfrågade uppger att de har blivit utsatta för någon form av misstänkt brott vid ett eller flera tillfällen de två senaste åren. Det vanligaste brottet är bluffakturor eller bedrägliga telefonförsäljare följt av stöld av drivmedel samt stöld av maskiner eller redskap. Olagligt intrång i djurstallar är det femte vanligaste brottet.
Undersökningen har genomförts per post med telefonpåminnelser under mars–april 2020. Urvalet är slumpmässigt draget från SCB:s (Statistiska Centralbyråns) jordbruksregister över företag med mer än tio hektar åker.
Totalt skickades enkäter ut till 1 000 lantbruksföretag och nettourvalet blev 890 företag efter att vissa utvalda företag exempelvis lagts ner, sålts eller att ägaren har avlidit. Av nettourvalet svarade 548 respondenter och svarsfrekvensen blev därmed 62 procent.
Källor: Lantbrukarnas riksförbund, Landja Marknadsanalys