Migrationen delar regeringen igen - MP hotar att inte skriva under

Skruvarna dras åt runt Socialdemokraterna och Miljöpartiet när slutdatum för migrationskommittén närmar sig.
Medan S är positiva till flera av förslagen hotar MP med att inte skriva under. 
– Om vi skulle ta ställning till de förslag som ligger på bordet i dag så skulle jag börja skriva på en reservation, säger Annika Hirvonen Falk, (MP). 

I skuggan av den pågående pandemin pågår migrationskommitténs arbete med att ta fram en långsiktig lagstiftning som kan ersätta dagens tillfälliga lag. Det börjar bli bråttom, i slutet av juli ska en överenskommelse finnas på plats. Eftersom de åtta riksdagspartierna fortfarande står långt från varandra på flera punkter har ett extramöte bokats in den 4 juni.  

Kommitténs opolitiska tjänstemän har tagit fram en lista med förslag för förhandling. Men flera av förslagen splittrar de två regeringspartierna – till exempel föreslås en gräns för det svenska asylmottagandet och tillfälliga uppehållstillstånd. 

I vintras signalerade Socialdemokraterna att de var redo att diskutera en gräns för asylmottagandet: Ett rörligt mål anpassat till andra EU-länders mottagande till skillnad från Moderaternas förslag om ett fast så kallat ”volymmål”.

Miljöpartiet avfärdar helt förslaget om ett volymmål, att riksdagen varje år ska bestämma ett riktmärke för asylmottagandet de närmaste tre åren och vill inte ha någon diskussion om ett riktmärke. 

– Vi tror inte att det är möjligt att förena en politik som står upp för asylrätten och med den här typen av målsättningar. Antingen bygger de på att man inte står upp för asylrätten eller så bygger de på att göra livet så jävligt som möjligt för människor som söker skydd genom att till exempel att hålla barn från sina föräldrar eller låta människor leva i fattigdom. Det är helt oacceptabelt, säger Annika Hirvonen Falk, (MP).

Att både M och KD står bakom ett volymmål och att Liberalerna vill att svensk migrationslagstiftning anpassas till andra nordiska länder, räcker inte, anser S-företrädaren Rikard Larsson. Om det ska bli en bred uppgörelse bör Miljöpartiet också vara med, anser han.

– Det är klart att det underlättar betydligt om de partier som sitter i regeringen är med eftersom det ska bli en proposition och en lagstiftning, säger han.

M, KD och SD har återkommande kritiserat S för att inte visa korten i migrationssamtalen. Det finns flera olika förklaringar bakom Socialdemokraternas försiktighet, utöver balansgången gentemot regeringspartnern. S måste ta hänsyn till sina budgetpartners i Liberalerna och Centerpartiet men också väga in opinionstappet till Sverigedemokraterna – det riksdagsparti med den mest restriktiva migrationspolitiken.   

Medan Rikard Larsson anser att många av förslagen från tjänstemännen ”ligger i linje med vår politik” är miljöpartisterna mycket kritiska till helheten. Bland annat pekar Annika Hirvonen Falk på förslaget om försörjningskrav som villkor för familjeåterförening till alternativt skyddsbehövande som särskilt problematiskt. 

Migrationsfrågan höll på att äventyra regeringssamarbetet med Miljöpartiet hösten 2015 men MP gick till slut med på rejäla åtstramningar av lagstiftningen. Nu när kommitténs tjänstemän lagt upp en rad förslag till förhandling rivs den gamla konflikten upp igen.

Ser du att Miljöpartiet kan hamna i en liknande situation som 2015?

– Jag kan säga för egen del att om vi skulle ta ställning till de förslag som ligger på bordet i dag så skulle jag börja skriva på en reservation, säger hon.

Vad skulle en reservation från er betyda för regeringssamarbetet? 

– Att man har slösat bort ett års arbete och att man får börja om från början.

Moderaternas migrationspolitiske talesperson Maria Malmer Stenergard vill helst att S och M utgör basen i överenskommelsen. 

– Givet hur S uttalat sig som parti ser jag goda förutsättningar för en överenskommelse. Men om det är så att Socialdemokraterna hellre tar hänsyn till Miljöpartiet och prioriterar regeringsmakten framför en ordnad och hållbar migrationspolitik blir det väldigt svårt att komma överens.

Kommittén ska lämna sitt betänkande till regeringen senast den 15 augusti 2020.