Lou Mattei: ”Det är för sent att rädda världen”

Hur gick ungdomar från att ha en positiv framtidssyn till att tappa hoppet om mänsklighetens överlevnad? Generation Z har slängts in i en värld som är allt annat än en dans på rosor.
– När man är en del av ett system man föraktar är det omöjligt att vara lycklig, säger Lou Mattei som har vuxit upp efter millennieskiftet.

Ett kompisgäng sluter sig omkring kassadiskens svarta bänk i marmor. Cappuccino, macchiato och latte. Kaffebryggaren går på högvarv när kopp efter kopp beställts.

I ett annat hörn av Café Noir på Engelbrektsgatan sitter tjugoåriga Lou Mattei tillsammans med Josefin Ahlenius. Vännerna är båda kommunikatörer för Lesbisk makt i Malmö och planerar inför en träff med studiecirkeln. Det är ett av alla engagemang Lou Mattei har fått sedan hon flyttade till Malmö från Linköping för ett år sedan.

– Jag är en person som säger ja till allting utan att tänka efter. Stress är ett normalläge och det handlar väl om kapitalism och att man bara är värd det man producerar. Det är på något sätt skamligt att inte vara stressad, säger Loui Mattei och skrattar.

Jag kan inte komma på någon som inte har ångest.

Bakom leendet döljer sig ängslan. Lou Mattei vrider och vänder på sig där hon sitter. Mobiltelefonen piper samtidigt som hennes fingrar snabbt rör sig över tangentbordet på laptoppen. Inga pennor eller block finns i sikte, en normalitet för smartphonegenerationen.

Generation Z, även kallad zoomers, präglas av en rad formativa händelser. Globalisering, terrorism, miljö- och klimathot – samt hädanefter även coronapandemin – formar en social, politisk och miljömedveten kull. De vet inget liv annat än ett med tillgång till internet och sociala medier. En värld i full uppkoppling med stora påverkansmöjligheter räcker däremot inte i jakten efter lyckan. Zoomers är den mest ångestfyllda generationen.

– Jag kan inte komma på någon som inte har ångest, säger Lou Mattei.

Rösten dämpas och ett allvar fyller rummet. För henne började ångestproblematiken för fem år sedan när hon miste sin bror.

– Han dog i sömnen, från en natt till en annan. Det var väldigt chockartat och en traumatisk upplevelse men jag fick bra hjälp direkt. Döden är en naturlig process och detta har gjort mig mindre rädd och mer accepterande, berättar hon.

Att vara zoomer är som att gå i motvind. Hur gör man för att inte falla omkull? Hur finner man lycka i en sådan värld?

– Jag definierar lycka som frihet, kärlek och att ha saker som väger upp för lidande. Det är inget individbaserat och handlar inte om att uppfylla sig själv, utan det är en kollektiv upplevelse. Det som kommer att göra mig lycklig är inte det jag gör för mig själv utan vad vi gör för varandra, säger Lou Mattei.

När man är en del av ett system som man föraktar är det omöjligt att vara lycklig.

Det verkar inte vara helt lätt.

– Det är svårt att veta vad frihet innebär och om man kan vara fri. Vi är fast i samhällets system och så beroende av att finnas. När man är en del av ett system som man föraktar är det omöjligt att vara lycklig, säger hon.

Trots att livet strösslar bekymmer över Lou Matteis generation försöker hon vara positiv. Hon gör roliga saker till vardags och beskriver givande relationer i sitt liv. För henne är nuet ljust. Men framtiden då? Den ter sig mörkare, förklarar hon.

– Jag känner mig inte jättehoppfull inför framtiden. Det är för sent att rädda världen. Självklart är det tråkigt att känna så, men kanske skulle utplånandet av mänskligheten göra jorden väldigt gott.

Trots att hoppet om framtiden runnit ur henne finns kämpaglöden kvar. Lou Mattei vill förändra samhället. Det gestikuleras ivrigt och ett leende formas på hennes läppar när hon pratar om allt från skrivardrömmar och poesi till jordenruntresor.

– Jag har för många intressen och känner ett behov av att alltid göra något. Ibland går detta före behovet av att vila, reflektera och bara göra ingenting. Det känns så typiskt min generation, känslan av att vilja påverka och förändra, men samtidigt känna sig väldigt hopplös och maktlös inför allt, säger hon.

Generationsguiden

Ur Ungdomsbarometerns rapport 2020:

Generation X (1965- 1980)

Denna generation växer upp i en värld där gamla normer förändras och kallas ibland skilsmässogenerationen eller MTV-generationen. De ligger i gränslandet mellan pliktkänslan som karaktäriserar tidigare generationer och den utpräglade individualism och självförverkligande som präglar de kommande generationerna. Generation X sägs ha hög arbetsmoral, många är framgångsrika entreprenörer. Däremot är det en uppfattning som kommit på senare tid, generationen före såg dem som lata.

Millenials (1981- 1997)

Denna generation är individualistisk och har vuxit upp med att få vara med och bestämma hemma. Mycket går åt rätt håll, ungdomarna har en rosig framtidssyn och gott självförtroende, vilket bland annat märks i vilka krav de ställer på sina chefer. Det är även den första generation som växer upp med internet och ett stort informationsflöde, vilket innebär att många har en bra omvärldskoll.

Generation Z (1998-2010)

Precis som Millenials är Generation Z en individualistisk generation, men mer trygghetssökande än föregångarna. Den definieras i hög utsträckning av teknik och kallas även för smartphonegenerationen. De unga är uppkopplade hela tiden och umgänget förändras från ett fysiskt till ett digitalt. Till skillnad från tidigare generationer växer de upp i en oroligare omvärld, vilket får ett antal konsekvenser. Oro för framtiden är en. Trots en negativ framtidssyn finns ett stort och starkt engagemang för politik och miljö. En nedgång i alkoholkonsumtion och nya umgängesformer är också utmärkande.

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.