Coronakrisen ger dömda brottslingar sänkta straff

Coronakrisen ger dömda brottslingar lägre straff. I två nyligen avkunnade domar från Svea hovrätt konstateras det i domskälen att situationen ”bör ha viss påverkan på straffmätningen – i lindrande riktning”.
– Det är oerhört tufft att sitta häktad utan möjligheter att ta emot besök, säger advokat Frida Wallin.

På måndagen kortade hovrätten straffet för en man i 30-årsåldern som i tingsrätten dömdes till sex års fängelse för att ha sålt stora mängder narkotika. Han döms nu istället till fem års fängelse – och ett av skälen är den pågående coronaepidemin.

– Jag yrkade på strafflindring av bland annat det skälet. Även om min klients restriktioner hävdes så har han inte fått ta emot besök. Det är väldigt påfrestande, säger advokat Frida Wallin, som försvarat den nu dömde mannen.

Hovrätten håller med och skriver i sin dom:

”Hovrätten instämmer i att detta förhållande bör ha en viss påverkan på straffmätningen i lindrande riktning. Straffmätningsvärdet av den samlade brottsligheten motsvarar fängelse fem år.”

Det går inte att utläsa hur stor strafflindring mannen fått på grund av det besöksförbud som pandemin har medfört, bara att det påverkat straffmätningen.

– Det är rimligt att man gör den här bedömningen och jag är nöjd över att hovrätten gick på min linje i den här frågan. Det hovrätten säger har prejudicerande effekt, så jag tror vi kommer att få se fler resonemang kring påföljderna som har koppling till covid-19, säger Frida Wallin.

I nuläget går det inte att få fram hur många domar i tings- och hovrätter där man tagit hänsyn till coronakrisen när man räknar på strafflängderna. Dagens dom är dock inte den första i Svea hovrätt där covid-19 omnämns då man resonerar kring straffmätningen.

Den 23 april föll en dom i ett annat synnerligen grovt narkotikamål där coronakrisen fick betydelse.

– När domstolen skulle räkna av den tid de häktade suttit frihetsberövade räknades all tid som om de hade haft restriktioner på grund av covid-19, säger kammaråklagare Henrik Söderman.

I det fallet skrev hovrätten:

”Även därefter har häktningen inneburit större påfrestningar än vanligt på grund av de särskilda begränsningar som under våren 2020 infördes för att hindra smittspridning av Covid-19 på häktena. Det har upplysts att begränsningarna bland annat inneburit att de häktade inte har fått ta emot besök. Den tid som begränsningarna har gällt bör därför som såväl åklagaren som försvararna framhållit jämställas med att den intagne har varit häktad med restriktioner. Förhållandena ska med stöd av 29 kap. 5 § första stycket 9 brottsbalken beaktas i skälig omfattning vid straffmätningen.”

– En rimlig bedömning, som jag ser det, säger kammaråklagare Henrik Söderman.

Åsa Bokström, hovrättsråd vid Svea hovrätt, förklarar:

– Bakgrunden är att Högsta domstolen 2015 uttalade sig om situationer där personer suttit frihetsberövande under långt tid med restriktioner. Det kan innebära både fysiska och psykiska påfrestningar. Då bör man ta hänsyn till det vid straffmätningen, även om behovet av restriktionerna inte kan ifrågasättas, säger hon.

I den dom som avkunnades i dag har rätten gjort en parallell till det HD-uttalandet. I det här fallet utgör restriktionen coronaviruset – som omöjliggör besök av anhöriga.

– De häktade har ingen aning om hur länge det här kommer att vara. Jag tycker jag märker en ny och växande frustration bland de drabbade, säger advokat Frida Wallin.

Även Carl Mellberg, som åtalade den man som fick sitt straff sänkt i dag, anser att det är ”rimligt” att man tar situationen i beaktande.

– Jag har dock inte sett den typen av skrivningar i någon dom tidigare. Det är uppenbart att coronaepidemin påverkar alla olika delar av samhället, säger han.

Han understryker att han inte har några synpunkter på Kriminalvårdens besöksförbud. Det har dock lett till att personer som sitter häktade i väntan på dom inte haft några möjligheter att träffa närstående under den här tiden.

– Har en domstol gjort bedömningen att det ska påverka straffmätningen i de här två fallen så kan vi nog räkna med att det blir fler domar av samma sort. Vi får hoppas att det är en tillfällig situation och att det inte drar ut på tiden, säger Carl Mellberg.

Det mål som han – och den dömde – överklagade till hovrätten rör en 33-årig man som förvarande och sålde bland annat kristalliserat metamfetamin, en drog som används vid så kallat kemsex.

Historien rullades upp när en av polisens narkotikaspanare förra sommaren fick syn på 33-åringen på Södermalm i Stockholm, och fattade misstankar om att mannen tagit droger. När polisen sedan gjorde husrannsakan i mannens lägenhet hittades stora mängder narkotika, bland annat kokain, amfetamin, tabletter av olika slag och kristalliserat metamfetamin – ofta kallat ice eller crystal meth.

I tingsrätten dömdes också flera av köparna som hade spårats via säljarens telefon. I förhören med männen framgår att flera av dem tagit drogerna i samband med sex. Just ice kopplas ofta ihop med så kallat kemsex, alltså att man använder droger för att förhöja sexupplevelsen.

Ice är enligt experter exempelvis mycket beroendeframkallande, och åklagaren Carl Mellberg har argumenterat för att farligheten hos det kristalliserade metamfetaminet borde föranleda ett hårdare straff.

Läs mer: Så sprids drogen crystal meth i Stockholms gayvärld