https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/25/d008bb56-6593-44b8-9086-b09f6809ccaf/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1010:568&crop=1010:h;center,top&output-quality=80&output-format=auto
Ann Isaksson är verksamhetschef på Alla kvinnors hus och tror att samtalen från utsatta kvinnor kommer att öka lavinartat efter coronapandemin.Foto: Claudio Bresciani/TT

De vill certifiera regeringen mot våld i nära relationer

by

När allt fler isoleras i sina hem under coronapandemin ökar risken för våld i nära relation. Nu vill organisationen Alla kvinnors hus utbilda och certifiera regeringen inom området.
– Vi vill erbjuda ministrarna utbildning då det är många som kan väldigt lite om våld i nära relation, säger verksamhetschefen Ann Isaksson. 

Efter coronapandemin spår Ann Isaksson att samtalen kommer att öka lavinartat gällande våld i nära relationer till samtliga myndigheter och organisationers hjälplinjer. 

DN har tidigare rapporterat att 95 procent av socialsekreterarna i Stockholm tror att våld i nära relationer kommer att öka under pandemin liksom andra sociala problem. 

 – Det här är en fråga som man pratar ganska mycket om just nu, men vi vet av ren erfarenhet att det är många som kan väldigt lite om våld i nära relationer, säger Ann Isaksson. 

Hon upplever att det är lätt att skjuta ifrån sig våldsrelaterade problem när man saknar kunskap och ser det därför som viktigt med utbildning. 

– En del säger att ”det händer inte här” eller ”det händer inte mig eller någon i min bekantskapskrets”, men det är viktigt att Sverige har en regering med certifierad kunskap om våld i nära relationer som även innefattar det sexuella våldet, säger hon.

Samtalen har lugnat ner sig på våra telefoner egentligen, även hos polis och socialtjänsten. Men vi tror att det beror på isoleringen, att man blir kontrollerad i sitt hem och inte kan ringa.

Alla kvinnors hus består av tre olika verksamheter där skyddat boende och en öppen mottagning ingår. Men organisationen ser det även sitt jobb att sprida kunskap och bilda opinion.  

– Nu är det en bra tid att ta upp det här när vi pratar om vad coronapandemin gör med våldet. Samtalen har lugnat ner sig på våra telefoner egentligen, även hos polis och socialtjänsten. Men vi tror att det beror på isoleringen, att man blir kontrollerad i sitt hem och inte kan ringa, förklarar hon. 

Under veckan har organisationen därför beslutat att gå ut med ett öppet brev till Sveriges ministrar för att väcka uppmärksamhet. 

”Öppet brev till regeringen: Hur mår ni ministrar i era kärleksrelationer? Hur har era våldsutsatta riksdagskollegor det på hemmakontoret? Vill ni motverka våld i nära relationer och föregå med gott exempel, fortsätt läs och meddela oss sedan ert svar!”

”Nu erbjuder vi regeringen, för första gången i Sveriges historia, en möjlighet att gå före och visa hur man bör agera i ett samhälle som ännu inte kommit tillrätta med våld i nära relationer. Vi önskar förse statsministern och statsråden med verktyg att se – och agera. Och så gör vi det jourrörelsen alltid gjort: finns för dem som verkligen behöver oss!”

Med brevet vill de markera att en certifierad regering mot våld i nära relationer vore en viktig markering till andra regeringar i världen att uppmärksamma.

”Vi vet att våldet i nära relationer trappats upp i flera länder sedan pandemins utbrott och så tycks ske också här. Därför vore det en viktig markering även till arbetsgivare här i Sverige att regeringen på allvar tar det ansvar som faktiskt krävs för att kollegorna inte ska lämnas ensamma i en redan mycket svår situation”, skriver de vidare i brevet.

Ann Isaksson berättar att de har tänkt börja med regeringen för att sedan arbeta vidare med andra arbetsplatser, stora som små. 

– Framförallt tycker jag att det låter modernt att vi inte bara pratar utan att vi även gör verkstad av det. Det vore fint om Sverige som är ett jämställt land också har en regering som är jämställd. Att man inte bara säger det utan att man också har kunskaper, säger hon.

Hon själv upplever att regeringen i stora drag har hanterat coronakrisen och dess följder bra, men att kunskaperna behöver bättras på. 

– Hela krisen har varit en oförutsedd händelse som man inte riktigt kan förbereda sig för. De har gjort det bästa utifrån situationen. Men jag har ett förflutet i polisen innan jag blev verksamhetschef här och vet utifrån mina erfarenheter att det är låg kunskap om hur det här påverkar familjer och arbetsplatser, säger hon.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2020/5/25/a5e882c1-561b-451b-ad2b-ec51097dcda3/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).Foto: Adam Daver

Jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP) ser det som en av regeringens viktigaste prioriteringar att bekämpa våldet. Hon ser även att det finns en tydlig medvetenhet om att det är ett stort samhällsproblem. 

– Jag är en av få nya ministrar som kom in i regeringen under förra året och har jobbat mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor i flera år på kommunal nivå. Jag uppfattar att det finns ett stort engagemang i regeringen att bekämpa våldet mot kvinnor. Då förutsätter jag att engagemanget inte bara gäller utsidan, säger hon. 

Samtidigt ser hon att alla ständigt har behov av att lära och är själv i kontakt med Sveriges kvinnojourer regelbundet. 

– Vi är några av ministrarna som jobbar ännu närmre dessa frågor, bland annat jag. Vi alla har ett ansvar på vilken arbetsplats vi än befinner oss på. Var fjärde kvinna kommer någon gång att utsättas för våld i nära relationer och vi har också hedersrelaterat våld och förtryck i samhället. Det finns så klart kvinnor på våra arbetsplatser som är utsatta så vi behöver alla vara uppmärksamma, säger hon. 

Vidare ser hon positivt på förslaget om en potentiell certifiering mot våld i nära relation hos regeringen. 

– Det är en viktig fråga som de lyfter just om arbetsplatserna och vad vi kan göra i den mellanmänskliga relationen. Det är viktigt att titta på hur man kan ta hand om varandra, både i strukturer men också att alla får kunskap om att man kan ställa en fråga om man är orolig, säger hon och fortsätter: 

– Jag tror att börjar man att skrapa på långtidssjukskrivningar i Sverige så kommer vi att hitta våld i grunden även om det står annat på pappret. Känner man minsta oro för en kollega eller till exempel för ett barn som finns i ens närhet, så är det oerhört viktigt att fråga hur det är. Det tror jag att vi kan behöva prata ännu mer om.

Läs mer: Coronavåldet blir synligt på skyddade boenden

Länk till grafik