Språkkrönika: Svensk lagomism i coronatider
by Anders SvenssonSverige är kanske ”landet lagom” i coronatider. Men den uppfattningen handlar om något annat än språk, skriver Anders Svensson i språkkrönikan.
I några av nätets mörkare skrymslen spirar föreställningen om att det vi just nu bevittnar är en plandemi, en planerad epidemi. En konspirationsteori går ut på att ljusskygga krafter utnyttjar coronaviruset för att skaffa sig kontroll över världens befolkning genom massvaccinering och smittspårning.
I centrum för den här idén står bilden av Sverige som landet lagom och debatten om flockimmunitet. Att andra länder har infört hårdare restriktioner för att förhindra smittspridning har gjort den svenska lagomismen till den nya extremismen.
Den första debatten om landet lagom blossade upp 1975. Då var det Gustaf von Platen, chefredaktör för Svenska Dagbladet, som varnade för en utveckling där staten för att tjäna syftet lagom skulle begränsa medborgarnas frihet. Han befarade att bilen – som han kallade ”nästan alla Medelsvenssons helgade och kära ting” – skulle fråntas svenskarna ”i en enda symbolisk offerbrasa”.
”Lagom” har inget med vikingarnas seder att göra. Ordet är belagt i svenskan sedan 1600-talet.
I konspiratoriska kretsar ses nu flockimmunitet som den högsta formen av lagom, ”i lämplig omfattning”. Om smittan skulle gå laget om kommer spridningen så småningom att upphöra. Men innan dess kan många av de smittade tvingas offra sig för laget. Den här föreställningen går tillbaka på myten om ursprunget till ordet lagom.
Det påstås att vikingar ska ha sagt Lag om! när de drack ur ett gemensamt kärl. Den som drack lagom skulle alltså inte ta en större klunk än att drycken räckte laget runt.
På senare tid har denna myt vävts ihop med föreställningen av att det solidariska lagom skulle vara unikt för svenskan och att ordet skulle prägla medborgarnas mentalitet. Den symboliken används i sin tur i diskussionen om varför flockimmunitet skulle kunna uppnås i just Sverige.
Men lagom har inget med vikingarnas seder att göra. Ordet är belagt i svenskan sedan 1600-talet. Lagom är en insomnad böjningsform av lag i betydelsen ”rätt ställning; rätt förhållande”. Ändelsen -om är dativ plural och finns även i ord som lönndom, ömsom, enkom, stundom och sinom.
Sverige är kanske landet lagom. Men den uppfattningen handlar alltså om något annat än språk.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
2 frågor om språket
Stabsläge används vid olika kriser
Nu under coronakrisen hör man att sjukhusen har gått upp i stabsläge. Vad innebär det? Finns det inget bättre, förklarande ord?
Thomas
Svar: Visst kan ordet stabsläge vara svårt att förstå när det används utan att förklaras. Det är bildat från det militära ordet stab och används av verksamheter som behöver fungera under olika kriser. Förutom sjukvården talar även till exempel polisen om att man har en stab och går upp i stabsläge när man måste hantera extraordinära händelser av olika slag. Stabsläge är det lägsta beredskapsläget av de tre som en verksamhet kan sättas i. Det skulle antagligen vara mer begripligt för allmänheten om man i stället för stabsläge beskrev det som det lägsta, eller första, beredskapsläget.
Så här skriver Socialstyrelsen i sin termbank om de tre beredskapslägen som finns för sjukvården:
Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.
Under kritiska delar av coronakrisen har sjukvården varit i förstärkningsläge. Även under normala förhållanden är det inte helt ovanligt att ett sjukhus går upp i stabsläge, till exempel på grund av för få vårdplatser. Och polisen arbetar i stabsläge bland annat vid Nobelfesten.
Åsa Holmér
Undvik ovan när du skriver på nätet
Är det lämpligt att skriva som ovan och se ovan för att referera till något som skrivits om tidigare i texten? Ovan stämmer ju oftast inte när man till exempel bläddrar mellan tryckta sidor eller olika webbsidor?
Keith
Svar: Helst bör man undvika sådana ”fysiska” hänvisningar, även om många läsare säkert ändå förstår. Precisera hellre med en annan lämplig hänvisningsmarkör: sida, stycke, rubrik och så vidare
Ola Karlsson
Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Du kan få svar på många andra språkfrågor i Språkrådets Frågelådan. Här finns även kontaktinformation till Språkrådet.