Forskare om M:s förslag: Hårdare straff ger mer skada än nytta

Moderaterna presenterade på fredagen sina förslag till åtgärder för att minska kriminaliteten bland unga – bland annat höjda straff för rån, borttagna straffrabatter och utökade möjligheter att tvångsomhänderta unga. Förslagen får både ris och ros. 
– Hårdare straff mot breda ungdomsgrupper tenderar att göra mer skada än nytta, säger forskaren Manne Gerell.

En av punkterna i Moderaternas program för att minska ungdomskriminaliteten är att se över en sänkning av straffbarhetsåldern. Unga som inte är straffmyndiga utnyttjas i dag som springpojkar av äldre gängkriminella, och dras in i kriminalitet.

– I Danmark gjorde man ett försök att sänka straffbarhetsåldern från 15 till 14 år. Det ledde inte till någonting positivt. De som var 14 år begick inte färre brott och de fick ett sämre utfall på skolresultat, säger Manne Gerell, forskare i bland annat kriminologi på Malmö universitet. 

Enligt Gerell kan man säga att generella straffökningar eller ”hårdare tag” mot ungdomar leder till mer negativt än positivt. Förklaringen är att många ungdomar är brottsaktiva under en övergående period.

– Generella straffökningar riskerar att slå mot dem som ändå skulle ha slutat begå brott, menar Manne Gerell. 

De kan då i stället fastna i kriminalitet.

– Man måste väga saker mot varandra. Det bästa är att hitta åtgärder som träffar gruppen som man vill åt, säger han. 

I det här fallet rör det sig om ett relativt litet antal med några hundratal personer som är gängkriminella. Att få bort dem från gatorna kan vara effektivt, men inte åtgärder som slår brett mot tusentals andra.

Förutom utökade möjligheter att tvångsomhänderta ungdomar som är i riskzonen föreslår Moderaterna också att kostnaderna för LVU ska betalas av staten, något som Gerell är positiv till. 

– Det minskar risken att kommunerna underlåter att sätta in insatserna av ekonomiska skäl, säger han. 

Moderaterna föreslår även ett preventionsprogram, där föräldrar, skola och olika myndigheter tillsammans ska försöka förhindra att ungdomar fastnar i kriminalitet. 

– Det påminner om socialförvaltningens insatsgrupper och polisens orossamtal. Det här låter väldigt intressant men vi har ingen evidens för att den här typen av insatser fungerar. Det är viktigt att följa upp och utvärdera om det verkligen gör det, säger han.