Danske Bank: Riksbankens prognos är alldeles för hög
Riksbankens prognos för kärninflationen, KPIF exklusive energi, ser ut att ligga alldeles för högt i år, vilket troligen förklaras av att Riksbanken har en alldeles för hög löneprognos. Det säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, till Nyhetsbyrån Direkt.
"De har en alldeles för hög prognos för löneökningstakten, över 3 procent de kommande åren. Det är till och med över fackens krav i avtalsrörelsen och klart över parternas egna löneförväntningar i Prospera-mätningen. Det ska nog väldigt mycket till för att löneökningarna skulle bli så höga", säger han.
Riksbanken räknade i sin penningpolitiska rapport tidigare i veckan med en löneökningstakt som stiger till 2,8 procent i år och som fortsätter växla upp till 3,0 procent nästa år och 3,1 procent 2022.
Danske Bank tror på löneavtal i linje med de senaste, runt 2,2 procent per år i ett treårsavtal, vilket med en fortsatt låg löneglidning ger en klart lägre löneprognos än Riksbanken.
Michael Grahn tror att det är Riksbankens förhållandevis höga löneprognos som gör att de räknar med en så pass hög kärninflation som de gör i år. Enligt Riksbankens bana håller sig KPIF exklusive energi mellan 1,7-1,9 procent under hela 2020. Danske Bank tror i stället på ett brant fall under våren, ner till 1,1 procent i sommar.
"Det är en ganska stor skillnad, som kan kopplas just till Riksbankens syn på löneutvecklingen. De tror ju på att kronan ska stärkas något, så importpriserna hålls nere", säger han.
Den totala löneökningstakten i Sverige har legat parkerad runt 2,5 procent sedan 2013, vilket enligt Danske Bank i grunden är för lågt för att få en inflation i linje med målet.
"Så länge som lönetrycket är kvar på samma nivå kommer vi definitivt inte att få en inflation som uthålligt ligger på målet på 2 procent, annat än om kronan fortsätter att försvagas", säger han.