Nu lämnar britterna EU – men få kommer att märka det
by Dan LucasVid midnatt mellan den 31 januari och den 1 februari upphör Storbritannien att vara en EU-medlem.
Men få britter, svenskar och andra EU-medborgare kommer att märka någon skillnad.
En digital klocka som lyser på fasaden till den brittiske premiärministerns residens, Downing Street 10, räknar ner sekunderna till 23:00 (midnatt svensk tid). Vid det klockslaget upphör 47 år av medlemskap i EU och dess föregångare för det Förenade kungadömet av Storbritannien och Nordirland.
Britterna förlorar då sitt formella inflytande i EU-organen. Landet har inte längre några ledamöter av EU-parlamentet och ingen kommissionär. Brittiska diplomater får inte tillgång längre till vissa databaser.
Men i övrigt kommer mycket lite att märkas. Det går fortfarande utmärkt att resa till och från Storbritannien på samma villkor som innan den 1 februari. Samma införselbestämmelser vad gäller alkohol kommer att gälla som om landet fortfarande vore en EU-medlem.
Storbritannien kommer i praktiken vara kvar i EU:s inre marknad och tullunion under 2020.
I stället börjar en elva månader lång övergångsperiod som ska låta människor och företag i EU och Storbritannien anpassa sig till en ny verklighet. Och under denna tid ska EU och Storbritannien förhandla fram ett avtal om hur den framtida relationen mellan dem ska vara.
Dessa förhandlingar som börjar i nästa månad lär bli till och med tuffare än själva skilsmässoförhandlingarna.
Redan 2018 kom Kommerskollegium med en rapport där de rekommenderade regeringen, som beställt rapporten, vilka prioriteringar den skulle ha inför de kommande förhandlingarna.
En bärande slutsats i rapporten är att det stora problemet inte kommer att vara tullar, utan de så kallade horisontella reglerna som inte är branschspecifika. Hit hör sådant som hur smidigt personer kan röra sig till och från Storbritannien, eller hur pass fri dataöverföringen mellan länderna blir.
I rapporten pekar dock Kommerskollegium ut fordonsindustrin som känslig, just för att utan ett frihandelsavtal kan just den branschen drabbas av höga tullar.
– Alltså tullar är jätteviktiga. Det blir höga kostnader för företagen om de måste betala dem. Men slutsatserna i vår analys håller. Det är de horisontella reglerna som orsakar de väldigt stora problemen, säger Anneli Wengelin, ämnesråd på Kommerskollegium.
Anneli Wengelin påpekar att även tunga industriföretag utför också tjänster, som att installera ny utrustning hos en kund. Då blir de lika beroende av regler som rör tjänstehandeln som just tjänsteföretag.
EU-kommissionen har gjort klart att omfattningen av brittiskt tillträde till den inre marknaden hänger på hur väl britterna följer EU:s regler för arbetsmarknaden och konsumentsäkerhet.
Vad kommissionen oroar sig för är att britterna ska skaffa sig konkurrensfördelar genom att deras företag slipper i från mycket av de regelverk som EU:s företag måste följa.
Anneli Wengelin understryker att svenska företag måste använda de elva månader som är kvar till att verkligen sätta sig in i vad brexit kommer att betyda för dem. Företagen kan börja med att kontrollera sina flöden. Var kommer insatsvaror och tjänster ifrån? Finns Storbritannien någonstans i kedjan, kommer företaget att påverkas.
Wengelin råder de företag som antingen importerar från eller exporterar till Storbritannien att ta kontakt med Tullverket.
– Även om vi får ett frihandelsavtal så ska man ha klart för sig att det kommer absolut inte att vara lika smidigt som det varit hitintills. Det måste man ta höjd för, säger hon.
Wengelin oroar sig för att en del företagare kan invaggas i falsk trygghet i och med att de märker att ingenting egentligen förändras efter den 1 februari.
– Det är jätteviktigt att man inser att det här är en tillfällig lösning. Det ger en respit. Det ändrar inte att saker och ting kommer att ändras, säger hon.
Läs mer:
Ett delat Storbritannien lämnar EU