Ny rapport: Rutavdraget missar målgruppen för jobb

Rutavdraget skulle leda till fler arbetstillfällen för lågutbildade. En färsk rapport visar att så blivit fallet – men också att överkvalificerade personer söker sig till branschen.
– Om man vill träffa målgruppen bättre skulle man kunna villkora rutavdraget, säger analytikern Sofia Tano.

Det är myndigheten Tillväxtanalys, som har till uppdrag att oberoende analysera reformer kopplade till näringslivet, som har tagit fram rapporten.

– Ett av målen med rutreformen var att personer med låg utbildning skulle få en god chans till arbete, Det har visserligen skett, men vi ser också att det är många ”överkvalificerade” med högre utbildning som söker sig till branschen. På så sätt missar reformen lite av sin målpopulation, säger Sofia Tano, projektledare för rapporten och analytiker på analysmyndigheten Tillväxtanalys.

I rapporten anmärker TiIllväxtanalys på att regeringen inte ställer några krav på de avdragssubventionerade företagen att anställa personer som är lågutbildade, vilket kan bidra till den rådande situationen. Som förslag på åtgärd nämns möjligheten att villkora rutavdraget. 

– Om man vill uppnå målet med rutavdraget är det ett alternativ, säger Sofia Tano.

På vilket sätt skulle man kunna villkora rutavdraget?

– Det handlar om att på något sätt ge extra incitament att anställa personer från den målgruppen. Sedan kan jag inte säga rent konkret vad som behöver göras. Det är inte Tillväxtanalys uppdrag att ge konkreta förslag på hur politiken ska utformas.

Enligt rapporten har totalt mellan 7.700 och 9.300 arbetstillfällen uppstått i kölvattnet av rutreformen. Den direkta målgruppen för rutavdraget är personer som inte har avslutad gymnasieutbildning. Studien visar att cirka 50 procent av arbetstillfällena som skapats med hjälp av rutavdraget tillfallit personer med gymnasial utbildning, samtidigt som 20-25 procent av arbetstillfällena gått till personer med eftergymnasial utbildning. Exakt hur många personer från målgruppen som gått miste om jobb i branschen med anledning av det avslöjar inte rapporten.

– Nej, eftersom vi inte har tillgång till den statistiken så har vi inte analyserat det, säger Sofia Tano.

Reformernas positiva inverkan på samhällsekonomin har inte undersökts i rapporten.  

Resultatet från den nya rapporten stämmer väl överens med tidigare studier från Johanna Rickne, professor i nationalekonomi, i området. Hon har särskilt fokuserat på hur fördelningen i rutbranschen ser ut mellan olika grupper i samhället. Kvinnor med flyktingbakgrund, som representerar den mest utsatta gruppen i Johanna Ricknes studier, utgör mindre än två procent av dem som sysselsatts i rutsubventionerade företag. Utöver kvinnor och män från Sverige är det i stället kvinnor födda i Europa utan flyktingbakgrund som står för en relativt stor andel av de verksamma i sektorn.

– Bland dem som är födda i Europa är det många som invandrar till Sverige och anställs direkt i ett rutsubventionerat företag. Det tyder på att det rör sig om direkt arbetskraftsinvandring till branschen, säger Johanna Rickne. 

Det faktum att efterfrågan på ruttjänster är koncentrerad till områden med högre inkomster kan vara en bidragande faktor till att överkvalificerade står för en stor del av jobben, menar Johanna Rickne.

– Personer med högre inkomster är starkt överrepresenterade bland rutköparna. År 2015 gick 40 procent av den totala summan rutavdrag till personer i de 10 översta procenten av inkomstfördelningen. Dessa personer kan tänkas bo längre ifrån dem med låg utbildning. Därav är det naturligt att många arbetstillfällen tillfaller dem som bor i närheten av köparna, vilket i många fall är personer med någon slags högre utbildning.

Hon är emellertid inte helt övertygad om att villkorning av avdraget är ett effektivt sätt att öka träffsäkerheten på målgruppen.

– Utmaningen med riktade subventioner av det slaget är att få företag att använda dem. Om subventionen inte blir populär bland företagen är risken att det skapas kostsam byråkrati som inte betalar sig i form av ökad sysselsättning bland dem med kort utbildning, säger Johanna Rickne. 

Johanna Rickne tror att en vinkling av avdraget, med syfte att gynna låginkomsttagare, skulle kunna utlösa en kedjereaktion som får effekt på målgruppen.

– Man skulle kunna undersöka om det går att vinkla avdraget till att gynna låginkomsttagare. På så sätt skulle personer i områden med lägre inkomster också kunna nyttja avdraget, vilket skulle kunna flytta jobben närmre målgruppen.