https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/8/95125ec5-7d9a-4297-913b-5c4a5c9b77b8/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1010:568&crop=1010:h;center,top&output-quality=80&output-format=auto
Foto: Peter Morrison/AP

Tre skäl till att spänningarna ökar i Nordirland

by

BELFAST. I Nordirland röstade 55,8 procent nej till att lämna EU i folkomröstningen 2016. Många fruktade redan då att Storbritanniens utträde ur EU skulle leda till en uppflammande konflikt. Här är tre skäl till att spänningarna nu ökar.

1. Skör maktbalans

Ytterst få i Nordirland vill se en upprepning av konfliktperioden ”The Troubles” (1968–98), då fler än 3 500 människor dödades och 47 500 skadades. Men brexitprocessen har satt två decennier av fredlig samvaro i gungning.

I fredsavtalet från 1998 slås fast att katoliker och protestanter ska samregera. Det har fungerat i perioder, men sedan januari 2017 är samarbetet mellan katolska Sinn Fein och protestantiska DUP lagt på is.

Parlamentet Stormont står tomt och debatten förs genom utspel i medier – samtidigt som brexit polariserat politiken och gjort kompromisser svåra att nå.

2. Gränsen till Irland

I dag är landgränsen till republiken Irland inte mycket mer än en linje på en karta. Bara enstaka vägkameror syns till, även om besökaren snart märker att man åkt in i ett annat land genom praktikaliteter som att Nordirland använder brittiska pund och Irland euro.

Detta var en viktig del i fredsavtalet och har möjliggjorts av Storbritanniens EU-medlemskap – men nu kan det ändras.

Många katoliker som vill att Nordirland blir en del av republiken Irland oroas av tanken på tull- och passkontroller vid gränsen. Små, radikala grupper, som Nya IRA, har genomfört bombattentat och hotar med en upptrappning om det skulle bli en sådan ”hård” brexit.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/8/7580d38c-1d28-44cc-8403-9f9f84b226a6/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Foto: Peter Morrison/AP

3. Gränsen till brittiska fastlandet

För att rädda fredsprocessen har EU krävt garantier för att landgränsen ska hållas öppen. Men Boris Johnson vill att Storbritannien lämnar EU:s tullunion och inre marknad. Så någon typ av kontroller måste utföras. Frågan är bara var.

I det brexitavtal som nu förhandlats fram – och som Johnson vill driva igenom efter valet den 12 december – slås fast att Nordirland ska tillämpa EU:s tullar och inre marknadens regler. Vart fjärde år ska arrangemanget utvärderas genom en omröstning i det lokala parlamentet Stormont. En förnyelse kräver enkel majoritet – ingen av sidorna har rätt till veto.

Arrangemanget är avsett att hålla landgränsen öppen, men skulle sannolikt också leda till någon form av kontroller mellan det brittiska fastlandet och Nordirland. Det oroar de protestanter som vill att Nordirland förblir en del av Storbritannien. 

Boris Johnson hävdar att det inte blir några nya kontroller alls. Men radikala grupper med band till paramilitära organisationer mobiliserar för att stoppa det de kallar ”förräderiavtalet”. De fruktar att detta kan vara första steget mot att Nordirland folkomröstar om att bli en del av Irland.

Läs mer: Brexit får militanta grupper i Nordirland att växa