Så försökte ingenjörer öka kreativiteten
by Fredrik SamuelsonI stället för traditionella workshops och brainstormmöten försökte några ingenjörer på ett svenskt techbolag öka kreativiteten med egna metoder.
– Det är viktigt att vara kreativ i det vardagliga arbetet, säger forskaren Anna Grzelec som följde ingenjörerna.
Workshops, brainstormmöten och programmeringsmaraton stimulerade inte deras kreativitet tillräckligt.
I stället fick ett dussintal ingenjörer på ett svenskt techbolag lov att försöka öka kreativiteten på nya sätt på en avdelning med 600 anställda.
– De ville göra det vardagliga arbetet mer kreativt, säger Anna Grzelec, 40, som under 2,5 år följde ingenjörernas initiativ i en studie på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Hon kan inte säga vilket techbolag det handlar om men det har funnits länge, har tiotusentals anställda världen över och har skapat många nya innovationer och produkter.
– Men ingenjörerna upplevde att marknaden höll på att förändras. En person sa att den värsta konkurrenten numera kunde vara en tonårig kille i Indien.
Ingenjörerna satsade mer på så kallade skunkjobb, skunkworks, alltså egna hemliga idéer som man brann för.
– Skunkworks är inget nytt men alla pratade om att det var kärnan i verksamheten. Det sågs som något positivt att personal i hemlighet jobbade vidare på projekt som ledningen uttryckligen sagt nej till eftersom företagets mest framgångsrika produkter hade skapats i sådana projekt.
En annan sak var att ingenjörerna gjorde en uppskattad teaterföreställning i stället för en traditionell power point-presentation.
– För att förklara olika abstrakta saker iklädde de sig olika roller. Någon fick vara en slutkund och de spelade olika mjuk- och hårdvaror som levererade det kunden ville ha. Det togs väldigt bra emot för det var roligt och lätt att förstå, säger Anna Grzelec.
Och i stället för att skriva ner en företagsstrategi gjorde de ett manifest, ett verktyg som ofta används i konstnärliga sammanhang. Manifestet bestod av uttryck som ”vi är nyfikna”, ”vi vågar vara galna”, ”vi tror att man kan vara allvarlig och ha roligt samtidigt”.
– Det var en vision om hur man får lov att vara som anställd, på ett kreativt sätt som inte ryms inom de vanliga ramarna för en strategi, säger Anna Grzelec.
Andra idéer blev mindre lyckade, som att ersätta workshops med så kallade walkshops. I stället för att sitta i ett rum skulle man promenera och samtala, men det blev svårt att genomföra rent praktiskt i större grupper.
De lade också ut leklera i fikarummen som skulle användas för att få fram kreativa processer i hjärnan men många kollegor förstod inte syftet och intresset var svalt.
– De ville använda leksaker för att träna upp kollegors förmåga att släppa loss lite mer och prova något nytt och annorlunda i jobbet. Syftet var att öka kreativiteten i det vardagliga arbetet men lekleran i fikarummen blev inte en integrerad del av arbetstiden utan något man gjorde på fikatiden.
Anna Grzelec disputerade den 4 oktober med sin studie. Hon menar att kreativitet kan handla om enkla saker som i förlängningen kan leda till något nytt.
– Även om deras projekt inte blev så lyckat och alla idéer inte föll väl ut så berättade några av ingenjörerna i efterhand att själva idén att kunna uttrycka sig kreativt på ett mer fritt sätt fanns kvar på företaget. Sen kan man göra det på olika sätt. Det är spännande. Man ska inte alltid förringa misslyckade projekt för de kan skapa embryon till något annat.