https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/21436150-08df-48d1-a6c0-e7d1c78dfa4e/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1010:568&crop=1010:h;center,top&output-quality=80&output-format=auto
Foto: Alamy

10 innovationer som har satt Sverige på kartan

by

Vissa är världskända, och inga bortglömda. Här är tio innovationer som har utmärkt Sverige och satt oss på snillevärldskartan.

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/04292095-b0a0-4f87-a967-6ee1397d6c90/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Säkerhetständstickor.Foto: D Hurst/Alamy

Säkerhetständstickan

För 200 år sedan var tändstickor väldigt brandfarliga. Men 1844 fick svenske kemisten Gustaf Erik Pasch idén att fästa röd fosfor på ett plån och ett kemiskt ämne på en sticka som reagerade med fosforn och började brinna. Säkerhetständstickan var länge en av Sveriges viktigaste exportprodukter.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/3d53e82c-4df9-4a05-abec-6d340052f763/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Dynamit.Foto: Nikreates/Alamy

Dynamiten

1866 upptäckte en svensk man i den tyska staden Krümmel att om man blandar nitroglycerin med bland annat kiselgur så blir det förstnämnda ämnet mindre lättantändligt. Resten är historia. Faktum är att dynamiten var en av sammanlagt 355 patent som Alfred Nobel registrerade. Han kom bland annat även på tändhatten och spränggelatin.

 

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/a2a72f53-2bcb-406b-8b03-11f9664e9a8c/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Skiftnyckel.Foto: Fabrizio Troiani/Alamy

Skiftnyckeln

Johan Petter Johansson var duktig på att lösa små vardagsproblem med innovationer. När den svenske hantverkaren var trött på att kånka runt på flera olika tänger uppfann han 1888 den ställbara rörtången. Tre år senare kom han på den moderna skiftnyckeln och behövde därmed bara ha en skruvnyckel med sig.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/10ab66ae-3c76-4ac6-aaaf-c2e33ba3e027/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Blixtlås.Foto: Zoonar/Alamy

Blixlåset

När svenskamerikanerna Gideon Sundbäck och Peter A Aronsson uppfann det moderna blixtlåset 1917 fanns redan patent för en liknande innovation. Det de två männen kom på var ett sätt att göra mekaniken lättanvänd och fästbar på kläder. ”Lightning fastner” döpte den amerikanska armén den lättanvända knappersättaren till. På svenska: ”blixtlås”.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/95824aaa-a477-47ff-8d4d-ffceca58c2ac/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Tetrapak.Foto: Thomas Karlsson

Tetrapak

Idén till tetrapaketet kläcktes av en febrig laboratorieassistent en kväll 1944. Erik Wallenberg kom då på att plastlaminerat papper vikt som en pyramid både var lättillverkat och slöt tätt. Hans chef Ruben Rausing tog patent och blev en av världens rikaste män. Först 1991 fick Wallenberg sitt fulla erkännande i form av en guldmedalj av Ingenjörsakademien.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/a9d0ee7c-bffa-4b0b-b3f4-5d6aa3fff667/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Pacemaker.Foto: Juergen Ritterbach/Alamy

Pacemakern

Idén att styra ett hjärtas slag med hjälp av elektromagnetisk puls har funnits sedan 1880-talet. Men det var först 1958 som svenske Rune Elmqvist designade en pacemaker (engelska för takthållare) liten nog att operera in i en mänsklig kropp. Vilket hans kollega Åke Senning gjorde senare samma år. Sedan dess har innovationen räddat många liv.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/bb35ad9a-434e-458f-9855-0ddbd9834db3/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Skype.Foto: Chris Batson/Alamy

Skype

2000 skapade den svenske it-entreprenören Niklas Zennström fildelningsprogramet Kaazaa tillsammans med dansken Janus Friis. De använde tre år senare samma fildelningsteknik till programmet Skype som var till för långdistanssamtal över nätet. I dag har tjänsten hundratals miljoner användare och ”skajpa” har blivit ett omtvistat verb bland språkvårdare.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/f6ad8fc3-9b2f-410b-8eac-39f10f8a1a3c/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Spotify.Foto: Thomas Eversley/Alamy

Spotify

Själva tekniken att lyssna på musik på nätet hade funnits i flera år men det var affärsmodellen som gjorde Spotify unikt när det lanserades 2008. Genom att knyta avtal med skivbolag kunde företaget erbjuda ett stort utbud lagligt strömmad musik för en abonnemangssumma. Spotify har i dag över 150 miljoner användare.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/a55f4ae4-0d99-41db-b2d5-f1f6aaa44d5b/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Foto: ED/CW/Hövding

Hövding

Fåfängan känner ingen nöd, kan man säga. För snart 15 år sedan undersökte studenterna Anna Haupt och Terese Alstin möjligheterna till en hjälm som inte syntes när man cyklade. Resultatet blev en airbaghjälm och de döpte innovationen till Hövding. Uppfinningen säljs i dag på 16 europeiska marknader och är mycket säkrare än en vanlig plastvariant.

 

https://cached-images.bonnier.news/cms30/UploadedImages/2019/12/9/e1b744a3-4551-424d-b951-06169c6bc56b/bigOriginal.jpg?interpolation=lanczos-none&downsize=1010:*&output-quality=80&output-format=auto
Swish.Foto: Jessica Gow/TT

Swish

För sju år sedan gick sex svenska storbanker ihop med Riksbanken för att skapa en mobilapplikation för privatpersoner att snabbt skicka pengar till varandra. I dag har swisha blivit ett verb och tjänsten har över 6,5 miljoner användare. Liknande tjänster finns i andra länder men ingen annanstans har systemet fått samma spridning.

Källor: Tekniska museet, Hövding, Spotify, Swish

Läs mer: Framtidens företagare vill göra världen bättre