Förslag om ny databas mot penningtvätt

Ekonomi En ny databas hos finanspolisen dit alla banker skickar avvikande transaktioner automatiskt föreslås i en rapport beställd av Bankföreningen.Systemet kan byggas upp på tre år för 200–400 miljoner kronor, tror rapportförfattaren Martin Andersson, tidigare chef för Finansinspektionen (FI).

Det är egentligen väldigt lite pengar med tanke på vad bankerna lägger på det nuvarande systemet, där vi fångar så oerhört lite, säger Martin Andersson, som sedan han avgick som FI-chef 2015 är partner på finanskonsultbyrån Oliver Wyman.

Finanspolisen tog i fjol emot över 19 000 anmälningar om misstänkt penningtvätt. Samtidigt utfärdades bara hundratalet så kallade dispositionsförbud för sammanlagt 64 miljoner kronor.

Banker famlar i mörkret

Detta visar enligt Andersson att bankerna trots att de satsar stora resurser på detta arbete ofta famlar i mörkret när de på egen hand utreder transaktioner och kunder som ser konstiga ut. Han tycker även att det visar att bankerna verkar anmäla alldeles för mycket irrelevanta ärenden till det 30-tal poliser som jobbar med denna typ av utredningar hos finanspolisen.

I den nya gemensamma databas som Andersson skissar på, inspirerad av liknande projekt i länder som Australien, Kanada, Nederländerna och Storbritannien, skulle personuppgifter kunna kodas om för att undvika onödiga integritetsintrång.

Man behöver inte avslöja vem det är som har gjort transaktionen förrän man ser att det finns ett allvarligt problem. Det går att lösa. Tekniskt är inte det särskilt svårt, säger han.

Och genom att lägga det på en myndighet får man bort en del av de svåra frågorna om banksekretessen, tillägger han.

Samköra med andra register

Tanken är att finanspolisen och utstationerad bankpersonal på myndigheten med tillgång till databasen ska kunna samarbeta operativt med projekt och utredningar. Det stora underlaget från alla banker skulle göra det enklare att avslöja komplicerade upplägg där flera banker har använts. Och med databasen hos finanspolisen skulle den kunna samköras med andra relevanta polisregister och på sikt även med information hos myndigheter som Skatteverket eller kanske med utländska myndigheter med liknande system.

Man måste ta penningtvättsbekämpningen till den här nivån på något sätt. Frågan är hur man kommer dit utan att skapa ett stort övervakningsmonster för hela världen. Så det kanske är bra att börja i liten skala och testa, säger Andersson.

Kostnaden för att bygga upp och driva databasen skulle enligt förslaget läggas på bankerna. Och FI:s mandat att kontrollera att bankerna följer regelverket mot penningtvätt skulle enligt förslaget kvarstå.

Det här handlar ju inte om regelefterlevnadsfrågor. Det handlar om att stoppa kriminalitet, säger Andersson.

Databasförslaget har tagits fram på uppdrag av Bankföreningen och presenteras efter snart ett år präglat av stora problem med misstänkt penningtvätt i de svenska storbankerna SEB och Swedbanks baltiska verksamhet.

Inget tydde på problem

Merparten av de misstänkta transaktionerna, som just nu utreds av myndigheter i Sverige, Baltikum och USA, ägde rum då Andersson som FI-chef var ytterst ansvarig för tillsynen av svenska banker.

FI utfärdade sanktioner mot både Handelsbanken och Nordea för brister i arbetet mot penningtvätt under Anderssons ledning. Men SEB och Swedbank klarade sig undan detta.

Så här i efterhand är det klart att man kan säga att vi skulle ha varit på mycket mer när det gäller penningtvätt i Baltikum. Men å andra sidan hade vi ett samarbete och tät dialog med lokala myndigheter där och vi fick inget som tydde på att det här skulle vara ett problem, säger Andersson.

Vi fick ingen sådan information till Sverige, så vitt jag vet. Och det borde jag veta, tillägger han.

Andersson påminner om att det då som nu är finansmyndigheten i det land där eventuell brottslighet äger rum som har det löpande ansvaret för att se till att bankerna gör tillräckligt för att bekämpa både penningtvätt och terroristfinansiering.

Sverige är ett öppet och tekniskt avancerat land med ganska god tradition av samarbete, så därför tror vi att det här är en marknad där vi kan testa och se att det här faktiskt kan gå att göra, säger Martin Andersson om förslaget om en ny gemensam databas för misstänkta fall av penningtvätt tillgänglig både för polis och banker.

Fakta

Fakta: Penningtvätt för tusentals miljarder dollar

Globalt beräknas penningtvätten per år uppgå till 2–5 procent av BNP, enligt FN-organet UNODC. Det motsvarar 800–2 000 miljarder dollar. Omräknat för Sverige och i kronor skulle 2–5 procent av BNP vara cirka 100–240 miljarder kronor.

Enligt den svenska penningtvättslagen är banker skyldiga att granska och rapportera misstänkta transaktioner och aktiviteter till finanspolisen, som är en del av underrättelseenheten vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Under 2018 inkom det totalt 19 306 stycken penningtvättsrapporter till finanspolisen, vilket är en ökning med 16,7 procent mot året före och en dryg fördubbling jämfört med fem år tidigare. Dispositionsförbuden har också ökat på senare år, men uppgick i fjol bara till drygt 100 stycken för sammanlagt 64 miljoner kronor.

Förslaget om hur arbetet mot penningtvätt kan stärkas med en ny gemensam databas för misstänkta fall av penningtvätt som både polisen och bankerna kan arbeta med har tagits fram på uppdrag av Bankföreningen, de svenska bankernas lobbyorganisation. Det har utarbetats i nära samarbete med både finanspolisen och svenska storbanker.

Källa: Oliver Wyman, Sammanslutning mot finansiell brottslighet, december 2019