Sydafrikansk klassiker om tidlös rasism

Kultur Sydafrikanska "Woza Albert!" spelades under brinnande apartheid av två svarta skådespelare. Men där finns flera paralleller till dagens rasism. Klassikern blir teaterkompaniet The National Black Theatre of Swedens första uppsättning.

Vad skulle hända om Jesus kom tillbaka till jorden, och landade i Sydafrika mitt under apartheid? Jesus – eller Morena som han kallas här – är svart, och den vita eliten har ingen som helst lust att lyssna till hans predikan om rättvisa och fred.

I det scenariot börjar pjäsen "Woza Albert!", en politisk satir som spelades för första gången 1981 på The Market Theatre i Johannesburg. Nu får den premiär på Kulturhuset Stadsteatern i Vällingby, Stockholm, i det nya teaterkompaniet National Black Theatre of Swedens tappning. Den konstnärliga ledaren Josette Bushell-Mingo ser en rad skäl till att introducera just den här pjäsen i Skandinavien.

Historien har en förmåga att upprepa sig själv. Apartheid är strukturen med vilken man separerar folk genom ras. Och det finns fortfarande strukturer i Sverige som gör just det, både subtila och mer öppna, säger hon.

Afrikansk berättarkonst

Pjäsen improviserades fram av de två sydafrikanska skådespelarna Percy Mtwa och Mbongeni Ngema, i en workshopteknik som härstammar från afrikansk scen- och berättarkonst. Det syns också tydligt i verket, menar Josette Bushell-Mingo.

Berättandet är mycket mer fysiskt och engagemanget är mer passionerat. De spelade för människor, i kyrkorna, på gatorna, överallt. Och det blev en ikonisk pjäs, inte bara genom dess motstånd utan också på grund av teaterformen.

Skämten duggar tätt, och de vita är clowner med röda näsor. Med hjälp av skrattet visade skådespelarna det absurda i situationen. Nu spelas de två rollerna av Richard Sseruwagi och Aurelia Dey. Josette Bushell-Mingo är stolt över att ha fått tillåtelse att byta ut en av de manliga rollerna.

Det placerar också den kvinnliga rösten i hjärtat av den politiska förändringen.

Kulturen var ett viktigt verktyg i kampen mot apartheid, understryker hon.

Som det brukar vara. Därför är de första man dödar i totalitära regimer konstnärerna, för de är ofta folkets röst.

Rasismen inte ny

Under arbetet med föreställningen på 1980-talet pågick förföljelserna. En av skådespelarna fängslades för att han inte hade sitt pass med sig. Svarta krävdes ofta på identitetshandlingar, precis som i dag, poängterar Josette Bushell-Mingo.

Det är fortfarande samma skit, säger hon upprört och lägger till:

I några av recensionerna av pjäsen när den nyligen spelades igen antydde man att apartheid är över. Hur vågar de? Och att den här pjäsen skulle vara för gammal. För vem? Alla de recensenterna var äldre, vita män, säger hon.

Att se tillbaka handlar också om nuet, menar Josette Bushell-Mingo. I Sydafrika har pjäsen haft en enorm betydelse, och ingår numera i skolans läroplan. Den lär generationen som kallas "född fri" om hur de fick sin frihet.

Det ska man aldrig glömma, inte för att man måste tacka för det hela tiden, men det ger kraft att veta. Rasismen är inte ny, den är fortfarande likadan.

Inget liknande

Teaterkompaniet NBTS vill lyfta fler röster, med ett särskilt fokus på just svarta, afrikanska berättelser.

Vi vill ge det svenska folket möjligheten att göra sitt eget demokratiska val och se något någon annanstans ifrån. Det här skapar också förebilder för våra afrosvenska barn och för minoriteterna, säger Josette Bushell-Mingo.

Helt lätt är det inte, de har utsatts för rasism och fått motta hot. Men riskerna är "ett skäl till att arbeta mer, inte till att sluta", slår regissören fast. Hon välkomnar alla att se pjäsen.

Det kommer inte att finnas något liknande på den svenska scenen under 2019.

Fakta

Fakta: National Black Theatre of Sweden

The National Black Theatre of Sweden (NBTS) är ett nystartat teaterkompani som verkar för att ge en scenkonstplattform åt den afrikanska diasporan (grupper av människor som tvingas leva utanför sina ursprungsområden) i Sverige. Det nybildade svenska teaterkompaniet har hämtat sin inspiration från National Black Theatre som grundades 1968 i Harlem, USA. Teaterkompaniet lanserades i november förra året.

"Woza Albert!" är deras första uppsättning.

Den konstnärliga ledaren Josette Bushell-Mingo är regissör, sångerska och skådespelare. Hon har bland annat arbetat för The Royal Shakespeare Company. Mellan åren 2005 och 2018 var hon konstnärlig ledare för Tyst Teater och nu är hon prefekt för skådespeleri och mim på Stockholms Konstnärliga Högskola.

NBTS arbetar med både internationellt utbyte och nyskriven dramatik. I höst planerar man en pjäs av Juliet Atto, om mental hälsa, kärlek mellan två kvinnor och identitet på den afrikanska kontinenten. Dessutom ska man sätta upp musikalen ”The wiz”, om trollkarlen från Oz.