Omfattande åldersdiskriminering på svenska arbetsmarknaden

Åldersdiskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden är omfattande. Redan i 40-årsåldern minskar chansen att bli kontaktad vid rekrytering, enligt en ny rapport.

– Det är ett problem, både för samhället och för individen, säger Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Vid 65 år är chansen att bli kontaktad nästan obefintlig, visar rapporten från Delegationen för senior arbetskraft som han och nationalekonomen Stefan Eriksson producerat.

Över 6 000 fiktiva arbetsansökningar skickades till cirka 2 000 arbetsgivare. Och resultatet visar alltså att sannolikheten att gå vidare i en anställningsprocess sjunker redan i 40-årsåldern. Ju närmare 60 du kommer, desto mindre intressant blir du i arbetsgivarnas ögon.

Resultatet är liknande för samtliga sju undersökta yrken i studien och det står också klart att åldersdiskrimineringen drabbar kvinnor hårdare än män.

"Förvånande"

Att åldersdiskrimineringen börjar redan strax efter 40 kom som en överraskning för forskarna.

– Vi hade en hypotes innan studien att det skulle finnas en brytpunkt i 55-årsåldern. Tittar man på arbetsmarknadsstatistik på arbetslöshet och chanser att få jobb ser det ut som att det händer något där. Det var förvånande att det startade så pass tidigt, säger Magnus Carlsson.

Arbetsgivarna har ofta en stereotyp bild av äldre arbetssökande. De ses som mindre anpassningsbara, mindre flexibla och inte lika lättlärda.

Det finns dock inget stöd i forskning för att äldres arbetsförmågor försämras på detta sätt, enligt Magnus Carlsson.

– Det ligger väldigt lite i det. Man kan också ha bättre förutsättningar och egenskaper i högre ålder baserat på den erfarenhet man hunnit skaffa sig, säger han.

Åldersdiskriminering är problematiskt på flera sätt. Dels kan det drabba den enskilde hårt, som både upplever sig bortvald och inte behövd och dessutom inte får ett arbete. Dels blir det en förlust för samhället i stort.

– För personer i 40-årsåldern kan det bli svårt att byta jobb. Det skapar inlåsningseffekter och leder till en sämre rörlighet på arbetsmarknaden, säger Magnus Carlsson.

Kraftfulla åtgärder

För äldre personer i 55-60-årsåldern är problemet mer direkt och där är det också färre som är sysselsatta och fler som är arbetslösa.

Forskarna konstaterar att det krävs kraftfulla åtgärder för att motverka åldersdiskriminering. Men någon enkel lösning finns inte.

– Man måste arbeta brett. Det handlar om att stärka lagstiftningen; vi vet till exempel att det är väldigt få arbetsgivare som fälls för åldersdiskriminering. Men det handlar också om att arbeta med attitydförändringar, om det nu är så att det inte ligger så mycket sanning i de föreställningar arbetsgivarna har, säger Carlsson.