Ny riksbankslag skrämmer ingen låntagare

Ekonomi Riksbanken kritiseras ofta för att vara alltför styrd av inflationen. Den som hoppats att den nya riksbanklagen skulle ändra på det blir besviken.Ränteläget hade knappast sett annorlunda ut om lagen gällt i dag, enligt utredaren.

Det är ingen revolution när det gäller hur man ska bedriva penningpolitik, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har nu fått Riksbankskommitténs förslag på en ny riksbankslag på sitt bord.

Samhället förändras och då är det viktigt att vi har en aktuell och moderniserad lagstiftning som speglar de utmaningar vi står inför i dag, säger Per Bolund.

Tydligare mål

Förslaget handlar främst om en rad förtydliganden när det gäller vad riksbanken ska göra och dess ansvarsområden. Riksbankens ledning ska också bantas från sex till fem ledamöter, enligt förslaget, vilket skulle innebära att riksbankschefens utslagsröst mer sällan blir aktuell.

Riksbankskommittén föreslår att en låg och stabil inflation ska vara målet för penningpolitiken och det som styr räntan. Det är ingen stor förändring från i dag så när som på att formuleringen blir tydligare.

Nytt är att myndigheten också, utan att åsidosätta inflationsmålet, ska bidra till exempelvis en balanserad sysselsättning och tillväxt.

Nordeas ekonomer skriver i en kommentar att de ser det som ett första steg mot en mer flexibel penningpolitik. De, precis som Robert Bergqvist, anser att förslaget är välkommet utifrån att den nuvarande lagen sedan länge passerat sitt bäst-före-datum.

Det är bra att man omvandlar praxis till lag. Det har varit en del otydligheter i den gamla lagen, konstaterar Robert Bergqvist.

Dessutom föreslås att förändringar som gäller inflationsmålet ska kräva ett godkännande av riksdagen – ett sätt att göra penningpolitiken mer demokratisk, enligt utredaren Mats Dillén.

Behövs ett nästa steg

Men på frågan om ränteläget och den nuvarande penningpolitiken skulle sett annorlunda ut i dag om lagen redan varit gällande, svarar så väl utredaren Mats Dillén som Per Bolund och Robert Bergqvist nej.

Robert Bergqvist skulle vilja se en mer grundlig översyn av de verktyg riksbanken har att arbeta med. Bara under de tre åren som utredningen pågått har mycket skett på det penningpolitiska området som förändrar centralbankernas utgångspunkt anser han.

Det är nödvändigt med ett nästa steg, att mer konkret se över det penningpolitiska ramverket, säger Robert Bergqvist.

Nu ska utredningen ut på remiss. Då förslaget innebär en ändring av grundlagen kan en ny riksbankslag tidigast vara på plats 2023, efter nästa riksdagsval.