Analytiker: Kan göra Riksbanken mindre angelägen att sänka räntan
Riksbankskommitténs förslag om en ny riksbankslag var i stora drag redan kända och väntas inte få några större effekter på hur penningpolitiken kommer att bedrivas, i alla fall inte på kort sikt. En möjlighet är dock att penningpolitiken kan bli något mer flexibel. Det framgår av analytikerkommentarer.
"Vi räknar inte med att förslaget kommer att ha någon betydande påverkan på penningpolitiken i närtid", skriver Swedbanks seniorekonom Cathrine Danin som lyfter fram att kommittén föreslår att ränteförändringar och köp av statsobligationer ska komma före eventuella köp av privata tillgångar som policyinstrument.
SEB:s ekonomer skriver att mycket i förslagen handlar om att formalisera nuvarande praktik, varför inga förändringar är att vänta. De anser också att det fortsatt är ganska oklart hur Riksbanken ska ta hänsyn till realekonomin och finansiell stabilitet.
De tolkar förslaget om en proportionalitetsprincip, där Riksbankens åtgärder måste vara proportionella, som en tydlig signal om att den på senare år inte varit fullt rimlig med alla risker beaktade.
Läs mer: Sex blir fem i Riksbankens ledning
Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson anser att penningpolitiken troligen kan bli mer flexibel i framtiden med kommitténs förslag. Även om Riksbanken redan bedriver en flexibel inflationsmålspolitik tolkar han förslaget om att lagfästa att Riksbanken ska ta hänsyn till produktion och sysselsättning, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, som ett steg mot en ökad flexibilitet.
"Sammantaget är förslaget välkomna och i linje med våra förväntningar", skriver han.
Även om förslagen inte kommer att införas förrän tidigast 2023 tror han att de kan komma att påverka penningpolitiken redan i dag. Han spekulerar i att kommitténs förslag kan ha bidragit till Riksbankens plan på att höja reporäntan till noll i december.
"Det kan också göra Riksbanken mindre angelägen att sänka räntan under noll igen om inflationen kommer att ligga under 2-procentsmålet de kommande åren, som vi förväntar oss. Men det är mindre tydligt vad detta betyder för penningpolitiken på längre sikt. Till exempel kan det tillåta att Riksbanken inte höjer räntorna alltför aggressivt i en situation med låg tillväxt men hög inflation, vilket alltså skulle vara motsatsen till situationen under de senaste tio åren", skriver Torbjörn Isaksson.