https://doeho6k8shw5z.cloudfront.net/imengine/image.php?uuid=7fe79c67-8023-4928-8a2d-bc9e6dab145d&type=preview&source=7fe79c67-8023-4928-8a2d-bc9e6dab145d&function=hardcrop&width=800&height=533&q=80
Näringsläckaget från skogsbruket är dubbelt så stort som man tidigare beräknat, uppger Naturresursinstitutet.Bild: Kristoffer Åberg/KSF-Arkiv

Skogsbrukets näringsläckage kraftigt underskattat

Skogsbruket orsakar dubbelt så stora näringsutsläpp i vattendragen som man tidigare beräknat. Det visar ny forskning från Naturresursinstitutet.

by

Att det läcker näringsämnen som fosfor och kväve från skog och mark ut i vattendragen är välkänt och till största delen en naturlig företeelse. Men den andel av näringsläckaget som härstammar från skogsbruket är kraftigt underskattad, enligt en rapport som Naturresursinstitutet (Luke) släppte på fredagen.

Den visar att skogsbruket årligen läcker 7 300 ton kväve och 440 ton fosfor. Kvävemängden är mer än dubbelt så stor som man tidigare beräknat (3 250 ton) och fosformängden nästan dubbelt så stor som den tidigare siffran (230 ton). Forskningen visar att läckaget till stor del beror på dikningar, vars syfte varit att torrlägga skogsmarker för bättre tillväxt eller myrmarker för torvtäkt.

Trots detta är skogsbrukets andel av den totala näringsbelastningen från skogen klart mindre än det naturliga läckaget. Skogsbruket beräknas stå för 16 procent av det totala kväveläckaget och för 25 procent av det totala fosforläckaget.

Att Lukes nya siffror ändå skiljer sig så klart från tidigare beräkningar förklaras av att granskningen bygger på ett mycket större forskningsmaterial än tidigare.

Trots att siffrorna kastar ett nytt sken över skogsbrukets miljöpåverkan är det skäl att notera att det totala näringsläckaget från skogen är av samma storleksklass som man bedömt tidigare. Skillnaden är uttryckligen att andelen som härstammar från skogsbruk och dikningar är klart större än man beräknat medan den naturliga avrinningens andel är mindre, påpekar Luke.

Siffrorna varierar också regionalt. Det naturliga näringsläckaget är störst i söder medan skogsbrukets näringsbelastning är störst i Österbotten och Kajanaland där det finns gott om dikade myrmarker.

– De regionala skillnaderna i näringsläckage borde beaktas bättre i skogsbruket och inom vattenskyddet, säger Leena Finér, forskningsprofessor vid Luke.

Tidigare har man beräknat att dikning av skog orsakar näringsläckage i ungefär tio års tid. Ny forskning visar ändå att belastningen pågår längre.

Lukes mätningar visar också att fosforläckaget från skogen har minskat, tack vare att man slutat gödsla skog med fosfor. Å andra sidan ser läckaget av kväve och kol ut att ha ökat under de 40 senaste åren. Det kan delvis bero på att klimatet blivit varmare.