Förslag till utredning: Riksbankschefen ska få mindre makt

Riksbankens chef får mindre makt och kan inte längre ensam bestämma om inflationen, enligt fredagens förslag från Riksbankskommittén. 
– Riksbanken ska vara oberoende och kraftfull men ha mer demokratisk granskning, säger kommitténs ordförande Mats Dillén.

Grunden för nuvarande riksbankslag är från 80-talet. Då hade Sverige fast växelkurs och var inte med i EU, då hade Europa inte haft en eurokris och världen inte en finanskris – och då var ekonomin inte alls så digital som i dag.

– Riksbanken lyder under riksdagen och kan bara regleras via lag, och nu får Sverige moderna regler, som gör bankens uppgifter tydligare, säger Mats Dillén, ordförande i den parlamentariska kommittén.

I dag är Riksbankens huvuduppgift att ”upprätthålla ett fast penningvärde”, vilket gjorts till ett inflationsmål på 2 procent. I den nya lagtexten finns förutom att värna låg inflation tillägget att banken kan ta realpolitiska hänsyn till produktion och sysselsättning. Riksbankens förslag ska godkännas av riksdagen, vilket är nytt.

Den nya skrivningen tolkades på fredagen av flera analytiker som ett sätt att ge banken större flexibilitet. Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson skriver så här i en kommentar:

”Det kan göra att Riksbanken inte höjer räntorna alltför aggressivt när vi har låg tillväxt men hög inflation, alltså motsatsen till de senaste tio åren”.

Kommittén vill att Riksbanken ska vara oberoende och ha starka befogenheter, men också granskas hårdare än tydligt, vilket varit svårt med den gamla lagen.

– Finansutskottet bör få mer resurser för att följa upp verksamheten, riksbanksfullmäktiges ansvar lagfästs och Riksrevisionen ska granska bankens regelefterlevnad, säger Mats Dillén.

Med den nya lagen minskas antalet ledamöter i riksbanksdirektionen från sex till fem. Det innebär att riksbankschefens utslagsröst inte får någon betydelse i praktiken. 

– Det är direktionen som tar policybesluten, därför är det konstigt att vikta upp en person. Däremot blir det nu lagfäst att riksbankschefen leder myndighetens löpande arbete, kommenterar Mats Dillén.

Riksbanken får större ansvar för att allmänheten ska kunna betala även under kriser, man får köpa privata värdepapper om det finns synnerliga skäl, och man får låna utländsk valuta av Riksgälden motsvarande 5 procent av bnp, ungefär 250 miljarder kronor. En tydlig markering görs när det gäller utlåning till Internationella valutafonden.

– Om Riksbanken och regeringen är oense, så bestämmer regeringen, och bidragen till IMF kan göras via statens budget, vilket gör att Riksbanken inte längre behöver dimensionera valutareserven efter det. 

Betänkandet lämnades över till finansmarknadsminister Per Bylund, som nu kommer att lämna den på remiss till en lång rad instanser och ta in synpunkter från Europeiska centralbanken, ECB.

Kommitténs förslag kräver grundlagsändringar och därmed två riksdagsbeslut med val emellan. Den nya lagen kan träda i kraft först 2023. Riksbankschefen Stefan Ingves förordnande går ut 31 december 2022.

Läs mer: ”Riksbanken ska få tydligare ansvar för finansiell stabilitet” 

Läs mer: Större frihet och mindre problem 

Läs mer: Ny lag ska tvinga bankerna att erbjuda kontanter